Forskningsprojekt
I början av 1900-talet ledde malmfyndigheter i nordligaste Sverige till byggandet av den första mönsterstaden, Kiruna. Knappa hundra år senare är det dags igen. Nya malmfyndigheter gör att Kiruna måste flyttas eller rättare sagt byggas upp på nytt.
I detta projekt studerar vi den stadsomvandling som påbörjats i Kiruna. Denna unika process kan ses som en möjlighet att förverkliga nya visioner då det sker en förändring i, men också av rummet. Dessa visioner är dock inte självklara utan skiljer sig mellan olika grupper av medborgare samt präglas även av andra aktörer som företag och intresseorganisationer samt självklart av den lokala (regionala och nationella) politiken.
I början av 1900-talet ledde malmfyndigheter i nordligaste Sverige till byggandet av den första mönsterstaden, Kiruna. Det statsägda bolaget LKAB och dess VD Hjalmar Lundbom hade inte bara ambitioner för malmbrytning utan också för att skapa ett lokalt välfärdssamhälle i den norra periferin. Knappa hundra år senare är det dags igen. Nya malmfyndigheter gör att Kiruna måste flyttas eller rättare sagt byggas upp på nytt. Mönsterstaden 2.0 håller sakta men säkert på att ta form.
I detta projekt studerar vi den stadsomvandling som påbörjats i Kiruna. Denna unika process kan ses som en möjlighet att förverkliga nya visioner då det sker en förändring i, men också av rummet. Dessa visioner är dock inte självklara utan skiljer sig mellan olika grupper av medborgare samt präglas även av andra aktörer som företag och intresseorganisationer samt självklart av den lokala (regionala och nationella) politiken.
Stadsomvandlingsprocessen i Kiruna är ett unikt planeringsläge i det moderna Sverige som också genererar en historieskrivning om det som ska bevaras och återberättas för framtiden. Förändringarna omfattar dels platsen, men också relationer mellan människor och grupper i staden gällande frågor om inflytande, deltagande och makt över rummet. Projektet studerar utrymme för deltagande i byggandet av det nya Kiruna, hur olika grupper är positionerade samt betydelsen av relationen mellan politik och marknad för hur den nya staden kommer att se ut. Genom att integrera genus, etnicitet/ras och klass analysen fokuserar vi på frågor om inflytande samt processer av inkludering och exkludering i byggandet av mönsterstaden 2.0.