Forskningsprojekt Syftet är att studera hur lokalsamhällen som drabbats av skogsbränderna 2018 mobiliserade lokala resurser, hur drabbade berättar om krisen och vad krisen ledde till när det gäller medvetenhet om hållbar utveckling.
Sommaren 2018 kom klimatförändringarna nära inpå i Sverige. En omfattande torka präglade jordbrukslandskapet i söder och i norr härjade svårsläckta skogsbränder över närmast ofattbart stora områden, i flera veckor. Det var en påminnelse om den stora skogsbranden i Västmanland 2014, men kanske också enföraning om framtiden?
Sommaren 2018 kom klimatförändringarna nära inpå i Sverige. En omfattande torka präglade jordbrukslandskapet i söder och i norr härjade svårsläckta skogsbränder över närmast ofattbart stora områden, i flera veckor. Det var en påminnelse om den stora skogsbranden i Västmanland 2014, men kanske också en föraning om framtiden?
Skogens betydelse för människor i Sverige har en särskild plats i många hjärtan. Under en lång period var skogsarbete det arbete som i första hand gällde för unga män, och kvinnorna har också deltagit både i skogsarbetets kvistning och barkning och som kockor. Många har erfarenheter av skogen i sin släkt eller nära familj. Ytterligare flera nyttjar skogen som rekreation. Kanske var det därför många blev så engagerade i bränderna, även om de bodde långt ifrån? För de som bodde på platserna eller ägde skog där tedde sig tillvaron mer som en katastrof. Människor evakuerades och vägar stängdes av. Röken låg tung miltals omkring.
I lokalsamhällen nära bränderna mobiliserades ett omfattande stödsystem i ett samarbete mellan ideella krafter, myndigheter och brandkår. Hjälpen organiserades i stor omfattning via sociala medier. Dessa konversationer finns kvar och bildar underlag för den första delen i denna undersökning. Där går det att följa vad som gjordes i form av hjälpinsatser, men också hur människor resonerade kring branden. I efterhand har flera sett även positiva saker med branden, även om den givetvis innebar sorg och förluster för väldigt många människor. Det positiva var att de lokala nätverken och deras ”skuggbyar” (utflyttade som engagerar sig i lokalsamhället) aktiverades och togs i bruk. Sängplatser och stall, mat och dryck, stöd av alla slag erbjöds de som arbetade med att släcka bränderna. Känslan av mening och gemenskap uppstod.
De frågor vi ställer i den här studien har en tidslig dimension; vad hände under de där heta sommarveckorna i Gävleborg, Dalarna och Jämtland? Hur berättar invånarna om branden efteråt? Och vilken roll spelar det förflutna i visioner om framtiden för skogen och lokalsamhället? Finns det möjligheter att få en förbättrad beredskap för bränder i framtiden på landsbygden? Tänker människor annorlunda kring hållbarhet och samhällsförändring efter branden och vilka eventuella konsekvenser får det?
Vi kommer intervjua både individer och grupper i tre lokalsamhällen som var i centrum för händelserna under skogsbranden 2018; Färila, Hammarstrand och Älvdalen. Det blir viktigt att undersöka också vilka mer övergripande berättelser som aktiverades i branden; om hjältar, nationen, kvinnor och män, flyktingar och bärplockare, centrum och periferi. En vrede som legat under ytan en tid hos den osynliggjorda landsbygdsbefolkningen blossade upp i relation till statens agerande eller brist därpå. Internationell hjälp kom till undsättning och påminde om att globaliseringen inte bara är en belastning utan också kan utgöra en tillgång. Hur tänker människor om det idag och vilka eventuella konflikter har uppstått mellan olika aktörer som skogsägare och boende i lokalsamhället, turistentreprenören och sommarstugeägaren? Och framförallt, vad kan vi lära oss av händelserna 2018 när det gäller samverkan och samarbete mellan olika instanser och nivåer?
Under det första året kommer vi att göra en studie av Facebooksidor som direkt relaterar till bränderna och sedan åka ut och göra fältarbete på de tre orterna. Det innebär att vi uppsöker platser där bränderna härjat och samtalar med människor där. Vi kommer att göra intervjuer i grupp kring bränderna, i jaktlaget, fiskevårdsområdet, skogsägarföreningen och LRF. Vi kommer att söka ett samarbete med skolan och andra mer kvinnodominerade arbetsplatser också. Studenter från Södertörns högskola kommer att delta i arbetet genom att göra fältarbete och praktik i trakten.
Under det andra året kommer vi att presentera preliminära resultat både för forskarsamhället och på de olika orterna, för att kunna bygga vidare på analysen till de två vetenskapliga artiklar som ska göras, men också för att ge invånarna en chans att delta i arbetet och reflektera kring det som de själva upplevt.
Det tredje året kommer att ägnas åt skrivande av ytterligare en artikel och en gemensam konferens kommer att arrangeras för alla aktörer på en av orterna, eventuellt i samarbete med Hälsinglands museum. Då kommer också ansvariga politiker och tjänstemän på kommunal, regional och nationell nivå att bjudas in.
