Forskningsprojekt Konsekvenserna av en åldrande befolkning har diskuterats under 2000-talet. En större andel äldre har bl a beskrivits som problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt finns diskurser som betonar äldres aktiva bidragande till samhället.
I den här studien intervjuas äldre med avseende på hur man förhåller sig till diskurser om äldre och åldrande, men också hur man aktivt – i såväl agerande som tal – skapar nya positioner att tala och agera ifrån. Projektet ställer frågor om enskilda människors livshistoria och subjektivitet, och deras upplevelser av sin plats i samhället. Hur konstitueras och konstituerar sig kvinnor och män som politiska subjekt inom ramen för exempelvis ett aktivt förenings- eller samhällsengagemang? Frågeställningarna rör politiserandet av såväl livshistorien som av det liv som levs nu.
Konsekvenserna av en åldrande befolkning har diskuterats under 2000-talet. En större andel äldre har bl a beskrivits som problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt finns diskurser som betonar äldres aktiva bidragande till samhället.
I den här studien intervjuas äldre med avseende på hur man förhåller sig till diskurser om äldre och åldrande, men också hur man aktivt – i såväl agerande som tal – skapar nya positioner att tala och agera ifrån.
Projektet ställer frågor om enskilda människors livshistoria och subjektivitet, och deras upplevelser av sin plats i samhället. Hur konstitueras och konstituerar sig kvinnor och män som politiska subjekt inom ramen för exempelvis ett aktivt förenings- eller samhällsengagemang? Frågeställningarna rör politiserandet av såväl livshistorien som av det liv som levs nu.
Erfarenhet och kunskap lyfts ofta fram som skäl till pensionärers deltagande i samhällslivet. Men vad är dessa erfarenheter och denna kunskap? Hur skriver man fram sig som politiskt betydelsefull, och vilka är det som gör och kan göra detta? I relation till vad? Vilka betydelser tillskrivs åldern i den enskildes livssituation? Hur kan man utläsa betydelser av genus, etnicitet, ålder och plats i berättandet om deltagandet i organisationer/föreningar eller andra organiserade aktiviteter?
Projektet behandlar bl a föreningmedlemskaps betydelse i individernas totala liv. Här undersöks hur aspekter på identitet, t.ex. genus, etnicitet, ålder och lokal identitet presenteras och görs betydelsebärande, men också hur dessa kategoriseringar manar fram olika berättelser om villkor och möjligheter. Finns det fog för att tala om organisationer för äldre som exkluderande? Finns det positioner/identiteter som tillmäter den enskilde större betydelse i organisationen, och finns det sådana som av olika skäl aldrig släpps in?
Projektet bygger på livshistoriska intervjuer med äldre och ställer frågor om relationen mellan individuell livshistoria, politisk subjektivitet och kollektiv identitet. Livshistorieintervjuer ger informanten utrymme att styra samtalet åt det håll som känns mest relevant för henne. Det material som här erhålls kan läsas som kommentarer till och resultat av samhälleliga villkor, och är ett fungerande verktyg för att utröna relationer mellan subjektiv tolkning och samhällsstruktur (Connell 1995; Svensson 1997). Projektet undersöker också alternativa betydelser som ett medlemskap kan erbjuda den aktive.
Projektets första delstudie behandlar äldre som aktivt engagerar sig som Klass-morfar eller Klass-mormor. Vilka betydelser av äldre identiteter skapas i återberättandet av denna samhällsstödjande praktik, i mötet med barnen och med dagens skolsystem? Vilka retoriska strategier används, och hur görs praktiken betydelsefull i informanternas berättelser?
Eftersom engagemanget som Klass-morfar/mormor i regel utförs som volontärarbete finns också en debatt kring statens eventuella utnyttjande, och ökade beroende, av volontärarbete att ta ställning till. Frågan ställer politiska frågor om demokrati och solidaritet på sin spets.
