Forskningsprojekt I det här projektet undersöks landsbygdsungdomars övergångar från skola till arbete/högre utbildning, och vad som över tid påverkar studie- och yrkesval samt val av bostadsort.
Projektet utforskar svenska landsbygdsungdomars övergångar från skola till arbete/högre utbildning. Genom att följa ungdomarna under en längre tidsperiod är syftet med projektet att nå kunskap om vad som påverkar deras studie- och yrkesval över tid, och hur övergångarna kan förstås i ljuset av stora regionala skillnader i landet vad gäller tillgång till arbete, utbildning, bostäder och offentlig service.
I befintlig forskning om ungdomars övergångar finns få kvalitativa studier som följer ungdomar över tid, och i synnerhet saknas longitudinella studier av ungdomar uppvuxna på landsbygden. Det är i huvudsak ungdomar i urbana områden som studerats, vilket gör att det finns en okunnighet om de förhållanden som gäller för ungdomar i olika landsbygdsområden när det gäller övergångar från skola till arbete/högre utbildning. I det här projektet utforskas svenska landsbygdsungdomars övergångar från skola till arbete/högre utbildning. Genom att följa ungdomarna under en längre tidsperiod är syftet med projektet att nå kunskap om vad som påverkar deras studie- och yrkesval över tid, och hur övergångarna kan förstås i ljuset av stora regionala skillnader i landet vad gäller tillgång till arbete, utbildning, bostäder och offentlig service.
I projektet samarbetar vi med forskare från Norge, Finland och Danmark som har liknande longitudinella projekt och följer ungdomar i rurala områden. Tillsammans har vi kontakt med ungdomar uppvuxna i tio landsbygdsregioner, geografiskt spridda över Norden. Regionerna skiljer sig åt vad gäller population, geografiskt läge och den lokala arbetsmarknaden, men har det gemensamt att de kategoriseras som landsbygd i respektive land. Samarbetet ger oss möjlighet att jämföra longitudinella data mellan länderna. Vi tittar på övergången mellan utbildning och arbete, social relationer, tillhörighet och flyttmönster. I jämförelserna tar vi hänsyn till den lokala och nationella kontexten, däribland den utbildnings-/arbetsmarknads/ och landsbygdspolitik som förs i respektive land. Vi relaterar också jämförelserna till lokal och samhälleliga diskurser om mobilitet och vad det innebär att vara "ung/ungdom".
