Forskningsprojekt Syftet med detta projekt är att jämföra mediehantering inom socialtjänst, polis och gymnasieskola, och undersöka vilka utmaningar dessa organisationer ställs inför när det gäller kontakter med media.
Idag är offentliga organisationer mer uppmärksamma på hur de uppfattas av allmänheten, och det har blivit allt vanligare med professionella strategier för mediahantering. En utmaning är att samtidigt möjliggöra offentlig insyn och en kritisk diskussion av verksamheten.
Vetenskapsrådet, 2012-2014: 4 158 000 kr
Erik Borglund
Detta projekt undersöker mediehanteringens former inom socialtjänst, polis och skola. I projektet undersöks hur medierelationer organiseras, vilka strategier som används, hur mycket mediehantering påverkar kärnverksamheten och i vilken utsträckning organisatoriska egenintressen prioriteras framför att bejaka demokratisk insyn, granskning och kritik.
På senare år har offentliga organisationer blivit alltmer uppmärksamma på hur de uppfattas av allmänheten. En överdriven upptagenhet av hur man framstår kan leda till att organisationen blir alltför inriktad på att undvika att göra fel och tappar fokus på den verksamhet man är satt att sköta.
Som ett led i denna utveckling har professionella strategier för mediehantering blivit vanligare inom offentlig sektor. Mediehantering har uppstått i näringslivet, där en naturlig utgångspunkt varit att maximera den egna organisationens (företagets) intressen. För offentliga organisationer uppstår utmaningen att anpassa de strategier som utvecklats inom näringslivet för att också möjliggöra offentlig insyn och en kritisk diskussion av verksamheten.
Villkoren för mediehantering varierar mellan olika typer av offentliga organisationer. Detta projekt undersöker mediehanteringens former inom socialtjänst, polis och skola. Dessa organisationer ställs inför olika utmaningar med avseende på mediehantering. Socialtjänsten har till exempel blivit föremål för intensiv mediekritik i enstaka fall och medierelationer försvåras av sekretessregler. För polisen är massmedier en viktig resurs för att få allmänhetens hjälp i pågående brottsutredningar. Offentligt drivna skolor ställs idag inför en allt hårdare konkurrens från friskolor, något som innebär att marknadsföring blir centralt.
Syftet med detta projekt är att jämföra mediehantering inom socialtjänst polis och gymnasieskola. Följande frågeställningar undersöks:
1) hur organiseras medierelationer?
2) vilka strategier används i förhållande till massmedier?
3) I vilken utsträckning prioriteras organisatoriska egenintressen framför att bejaka demokratisk insyn, granskning och kritik?
4) I vilken utsträckning påverkar mediehantering kärnverksamheten?
De tre organisationerna jämförs i tre empiriska delstudier. Den första delstudien är en enkätstudie som syftar till att ge en övergripande bild av den lokala/regionala styrningen och organiseringen av mediehantering. Den andra delstudien syftar till att erhålla en fördjupad beskrivning av det vardagliga arbetet med mediehantering. Här genomförs intervjuer med personer på ledningsnivå om strategier samt fokusgrupper med professionella som arbetar närmare fältet. Den tredje delstudien är en fallstudie där vi undersöker tre olika fall där organisationer har varit föremål för intensiv granskning av massmedier. Syftet är att belysa hur organisationen agerar och reagerar på en kris. I denna studie genomförs intervjuer med personer som varit inblandade i det aktuella fallet.
Projektet berör grundläggande frågor om hur offentliga organisationer reproducerar sin legitimitet i det medialiserade samhället. Frågan om i vilken utsträckning ambitioner att framställa den egna verksamheten i positiv dager går ut över öppenhet med dess brister är fundamental för förståelsen av den medialiserade demokratin. Att för första gången genomföra en empiriskt jämförande studie om mediehantering inom offentlig sektor ger en ökad och fördjupad kunskap om olika förhållningssätt till mediehantering och vilka effekter detta har för den dagliga verksamheten. På ett mer konkret plan blir projektets resultat relevanta för en fortsatt utveckling av det offentligas öppenhet mot det omgivande samhället. Resultaten är också relevanta för andra verksamheter inom den offentliga sektorn, som till exempel hälso- och sjukvården, försvarsmakten, försäkringskassan, osv.
Läs mer i den engelska projektbeskrivningen.
