Medskapande av delaktighet? Motstridiga perspektiv på Umeå 2014 som Europeisk kultur huvudstad

Projektbeskrivning

Denna fallstudie studerar hur medskapande av kultur kan användas för att skapa en inkluderande stad och vilka konsekvenser medskapande får för demokrati och deltagande i en lokal kontext. Forskare har länge pekat på kulturens roll för skapandet av ekonomisk tillväxt och social sammanhållning men det har också visat sig att kulturpolitik ofta ökar, snarare än minskar, marginalisering och exkludering. Under kulturhuvudstadsåret i Umeå, 2014, lyftes medskapande som kulturell process fram liksom medskapande som ett sätt att skapa mening i samarbete mellan organisationer och medborgare.

Vid summeringen av året blev det dock tydligt att erfarenheterna kring hur medskapandet fungerat var motsägelsefulla - vissa menade att man lyckats skapa deltagande medan andra kände sig utnyttjade och åsidosatta. Omsättandet av politiska målsättningar i praktiken förhandlas i ett sammanhang där aktörer har olika perspektiv och målsättningar liksom olika mycket makt och inflytande över politiska processer. Man förutsätter ofta att deltagande är något positivt men bortser ifrån att det också kan vara destruktivt om det inte sker i en demokratisk kultur. I vår studie menar vi att exkludering och marginalisering ska ses i en kontext där maktrelationer, så som klass, genus och etnicitet reproduceras och förhandlas. Utifrån ett kritiskt perspektiv är vi intresserade av vad medskapande fick för betydelse under Kulturhuvudstadsåret, och hur man omsatte medskapande i praktiken - från ansökan för att få arrangera evenemanget till dess konsekvenser på längre sikt.

Fallstudien kommer att genomföras i tre delar som tillsammans bidrar till ökad förståelse för hur kulturpolitik kan bidra till social inkludering och hur medskapande hanteras i policy och praktik. Dessa tre delar kommer att länkas samman och utföras parallellt.

1. Under studiens första del tittar vi närmare på maktojämlikheter i kulturella evenemang och på vilka grunder och på vilket sätt medborgare och kulturorganisationer får möjlighet att delta och på vilket sätt kan detta bidra till en mer rättvis stad? Vi använder oss här av två typer av metoder a) kritisk policyanalys av offentliga dokument, så som projektansökningar och rapporter, med focus på formuleringar kring möjligheter för deltagande och b) intervjuer med offentliga aktörer kring hur man använder kulturpolitik för att öka möjligheter för ett bredare deltagande. I denna del av studien vill få kunskap om hur man arbetar med deltagande ur ett "uppifrånperspektiv".
   
   
2. I den andra delen är vi intresserade av de förutsättningar för medskapande som fanns under Kulturhuvudstadsåret och hur individuella kulturaktörer/-organisationer förhöll sig till och upplevde ramverket kring medskapande. Med hjälp av djupintervjuer kommer vi att fokusera både på inkludering (projekt som beviljades medfinansiering av Kulturhuvudstadsåret) och exkludering (projekt som inte beviljades finansiering eller som valde att inte söka medel och/eller istället skapade alternativa former för deltagande) för att få en djupare förståelse för hur gränserna för medskapande såg ut "nerifrån".
   
   
3. Under studiens avslutande del vill få kunskap om de spänningar och motsättningar mellan inkludering och exkludering inom ramen för ramverket för medskapande som finns. Genom att sätta våra analyser i ett bredare sammanhang av andra Kulturhuvudstadssatsningar och kulturpolitiska satsningar generellt hoppas vi får en fördjupad förståelse för de begränsningar för medskapande som fanns.

Forskningen kommer att bedrivas av en ämnesövergripande forskargrupp med en gemensam bakgrund i kritisk urbanforskning. Projektet öppnar upp för diskussioner kring maktrelationer i deltagande planering. På ett teoretiskt plan bidrar projektet till en ökad förståelse för deltagande processer kan utformas i praktiken och hur man kan hantera motstridiga intressen relaterat till kön/genus, etnicitet/ras och klass. Dessutom bidrar projektet med kunskap kring a) hur kultur som politikområde förstås.