Forskningsprojekt
Inom de närmaste 15 åren uppskattas mer än 1000 nya skolor byggas i Sverige. Flera kommuner har börjat utforma nybyggda skolor efter principer för innovative learning environments (ILEs). Den principen innebär både en modern arkitektur, en verksamhet som bygger på lagarbete och stora elevgrupper. Forskningsfältet baseras hittills mest på kvalitativa studier om hur skolbyggnadens arkitektur stödjer undervisning och lärande. Föreliggande projekt tar ett bredare grepp med hjälp av mixad metod för att synliggöra vilka praktiker och begrepp för lärande som framträder, vilket kan komma till gagn för alla i skolan.
Detta projekt undersöker implementeringen av en ny ILE i en utvald kommun där den första fasen av skolutveckling och förändring inleddes 2019. Preliminära resultat visar en kollektiv lärprocess, likvärdighet och gemensamt ansvar. Den fortsatta forskningen ämnar utforska (i) vilken typ av praktik som utspelar sig i ILEs i termer av makt och kontroll, (ii) lärarnas uppfattningar om förändring i utbildning och hur dessa utmanar tidigare traditioner för att organisera skolan, och (iii) hur ett begrepp om elevcentrerat lärande utvecklas över tid.
Genom projektet skapas en unik möjlighet att systematiskt följa det fortsatta utvecklingsarbetet. Data samlas in genom intervjuer och observationer med fokus på lärarnas makt- och kontrollfördelning i klassrummet. Dessutom används en elevenkät (engagemang, samarbete, autonomi- och lärarstöd) och en lärarenkät (psykologisk trygghet och teambaserat lärande). Data samlas in i tre faser och analyseras successivt för att jämföra och koppla samman olika delresultat, vilket skapar en mer fullständig bild av förändringsprocessen. Forskningsdesignen möjliggör fokus på den kollektiva lärprocessen. Den kulturhistoriska aktivitetsteorin (CHAT) ger oss verktyg för att analysera vilka begrepp för undervisning och lärande som utvecklas, förhandlas och får betydelse för praktiken över tid.
