Forskningsprojekt I dag saknas det kunskap om organisatoriska friskfaktorer på olika nivåer som är mätbara och skapar god organisationshälsa. God organisationshälsa innebär en arbetsplats med låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa. Avsaknaden av praktiskt användbara verktyg för att skapa organisationshälsa innebär att de flesta arbetsmiljöinsatser sker på individnivå, även när utmaningarna är organisatoriska.
Projektet ska identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som förutser organisationshälsa utifrån data som i dag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner. Det förväntade resultatet är en metod som kommuner och regioner kan använda sig av för att utifrån befintlig information från medarbetarenkäter och personaladministrativa system mäta organisationshälsa. Detta ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.
Magnus Åkerström, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
Helén Nordenstam, Borås stad.
Till stor del vet vi vilka faktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsa och prestation hos medarbetarna. Det saknas dock kunskap om organisatoriska friskfaktorer på olika nivåer som är mätbara och skapar god organisationshälsa. God organisationshälsa innebär en arbetsplats med låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa. Syftet är att identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som predicerar organisationshälsa utifrån data som idag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner.
Med detta som grund utvecklas en metod utifrån organisatoriska friskfaktorer som kan användas för att mäta organisationshälsa. Detta ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och att på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.
Vi kommer med redan insamlade data från Borås stad att identifiera arbetsplatser som har god organisationshälsa. Därefter kommer vi med en relativt ny analysmetod (Coincidens-analys, CNA) identifiera organisatoriska friskfaktorer som särskiljer arbetsplatser med god organisationshälsa över tid från övriga arbetsplatser. I den sista fasen av projektet testas om de identifierade friskfaktorerna fungerar för att mäta organisationshälsa inom två andra kommuner och två regioner.
Resultatet som förväntas är en metod som kommuner och regioner kan använda sig av för att utifrån befintlig information från medarbetarenkäter och personaladministrativa system mäta organisationshälsa. Metoden baseras på friskfaktorer på organisatorisk nivå och kan implementeras i det systematiska arbetsmiljöarbetet för ökad organisationshälsa i offentlig sektor. För att öka tillgängligheten och tillämpbarheten kan underlaget nyttjas för att ta fram ett verktyg för att mäta organisationshälsa.
Hur kan man mäta vad det är som gör att en organisation mår bra? Det ska forskare nu ta reda på.
Forskargrupp som tittar på hur människors hälsa påverkas av kyla, ergonomi och vibrationer i arbetslivet.
