Bild: Heather Mackay
Forskningsprojekt Forskningen bidrar till genom att väga upp ett ensidigt fokus på storstaden inom urbana Afrika. I stället riktar vi in på två mindre städer i Uganda: Mbale och Mbarara, och urbana invånares erfarenheter av livsmedel, odling och hälsa där. Vi ville undersöka om en övergång i de epidemiologiska förhållandena mot icke-smittsamma sjukdomar (diabetes, fetma och hypertoni) och felnäring som en dubbel börda (när befolkningen påverkas av samtidig över- och undernäring), var märkbar i dessa städer.
En avslutande övergripande analys av samtliga frågeställningar och kombinationen av metoder ger vid handa att projektet avslöjar mönster och omständigheter med ojämlika förhållanden för livsmedel, odling och hälsa i Mbale och Mbarara. Dessutom finns det likheter mellan städerna i de statistiska och kvalitativa utsagorna på stadsnivå, vilket pekar på vissa gemensamma omständigheter, även om andra individuella utvecklingsbanor förstås också förekommer. Projektets fynd belyser behovet av att kontextualisera teori med plats och inte förlita sig på en och samma lösning för alla. Detta arbete har tvingat oss att omvärdera de urbana rummen i Mbale och Mbarara ifråga om den relationella kopplingen till landsbygden. Ett urbant liv med trygg livsmedelsförsörjning i den här socioekonomiska och politiska kontexten är beroende av landsbygden, liksom avlönad sysselsättning. I jämförelse med studier från Kampala och andra huvudstäder i Afrika söder om Sahara pekar resultat på mindre framåtskriden övergång i teoretiska livsmedels- och odlingssystem samt kostmönster, och trots detta en jämförbar förekomst av icke-smittsamma sjukdomar. Detta är i högsta grad intressant med möjliga konsekvenser för teoribildningen och utan tvivel ett område för vidare forskning. Detta arbete belyser också stadsodlingens annorlunda roll i mindre städer jämfört med stadsodling i många huvudstäder/större städer. Detta är ett viktigt bidrag till litteraturen. Stadsodlingen i Mbale och Mbarara utgjordes i första hand av trädgårdar, med ett fåtal gröna bladgrönsaker, majs och matbanan för egen konsumtion. Stadsodling praktiserades främst av de mer etablerade invånarna. Det fanns lite stöd för aktiv trädgårdsodling för försäljning till stadsmarknader. Forskningen bidrar också genom en kartläggning av den relationella interaktionen mellan människor i staden, landsbygden och de som bor på landsbygden, vilket ger stöd för att rumslighet är en viktig komponent i det urbana afrikanska livet. Relationer har betydelse, geografi har betydelse.
1.5 million SEK/år, Forskningsrådet (Formas), Aina Tollefsen
Nutritionsövergång är den förändring i livsmedelssystem, matvanor och hälsa som tros äga rum till följd av urbanisering. För afrikanska förhållanden söder om Sahara har man tidigare studerat förhållandena i storstäderna. Ny forskning vid Umeå universitet visar på behovet av att även inkludera mindre städer för att få en rättvisande bild av utvecklingen.
- Jag ville undersöka om det fanns en ökning av sjukdomar som diabetes, fetma och hypertoni och om man drabbades av felnäring, det vill säga samtidig över- och undernäring, i dessa städer – säga doktorand Heather Mackay. Tidigare har forskningen om nutritionsövergång söder om Sahara fokuserat på storstäder, men genom att även studera mindre städer kan man nyansera bilden betydligt eftersom de är mer representativa för området. Det är också där som den största tillväxten och förändringen väntas ske.
I jämförelse med studier från huvudstäder i Afrika söder om Sahara pekar Heather Mackays resultat på en mindre förändring i kostvanor, då de flesta behöll tidigare traditioner. Trots detta har man en jämförbar förekomst av icke-smittsamma sjukdomar. Mackay visar också i sin avhandling bland annat på stadsodlingens annorlunda roll i mindre städer jämfört med stadsodling i många storstäder, och att de som var mest sårbara för bristande tillgång till livsmedel var de stadsbor som var helt beroende av att köpa all sin mat, i kombination med en osäker sysselsättningsstatus. I de mindre Ugandiska städerna har de som är mest bekvämt en fortsatt stark koppling till landsbygden, något som visar på att sociala nätverk på landet och landsbygdsodling har fortsatt betydelse för ett stabil urbana liv.
- Sammanfattningsvis pekar min forskning mot att vi ska vara försiktiga med vissa vanliga antaganden om hur urbant liv påverkar matvanorna mot ett mer “västerländskt” livsmedelssystem och kostmönster, med stora livsmedelsbutiker och förädlad mat, snabbmat, ökad köttkonsumtion, mindre odling och minskad fysisk aktivitet, och att dessa förändringar bidrar till en växande sjukdomsbörda av icke-smittsamma sjukdomar bland den urbana befolkningen. Det kan finnas andra drivkrafter för hälso-förändring i dessa städer.
Mackay, H. (under review). Farming or not farming? Factors influencing the agricultural involvement of households in and around secondary Ugandan Cities
OTHER RESOURCES:
