MARIJE BOKS - Långtidseffekter av utbrottet med Cryptosporidium hominis i Östersund 2010
Doktorandprojekt
som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
Dricksvattnet i Östersund smittades med parasiten Cryptosporidium hominis 2010. Alla invånare fick uppmaningen att koka dricksvattnet men trots det drabbades 27.000 invånare av magsjuka. Inom detta forskningsprojekt kommer vi att kartlägga långtidseffekterna efter Cryptosporidium-utbrottet. Har de som blivit sjuka fortfarande besvär 10 år senare? Har förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom i regionen ökat? Vi kommer även att beräkna vad utbrottet har kostat samhället.
Projektöversikt
Projektperiod:
Startdatum: 2023-01-01
Projektbeskrivning
Bakgrund
Cryptosporidium hominis är en protozo som framförallt smittar via dricksvatten och bland annat ger diarré. Långvariga besvär från mage, leder och ögon förekommer i upp till 5 år efter den akuta infektionen, men studier på längre sikt saknas. Bakteriell gastroenterit kan utlösa inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och irritabel tarm syndrom (IBS). Östersund drabbades 2010 av ett vattenburet utbrott av Cryptosporidium hominis med ca 27 000 insjuknade, vilket motsvarar ca. 45% av stadens invånare.
Vid utbrottet skickades en enkät till 1524 slumpmässigt utvalda invånare samt ett förstärkt barnurval om 500 individer mellan 0-5 år, med frågor om bl.a. nytillkomna magsymtom, ledbesvär och oro. Svarsfrekvensen låg runt 70%. Nya utskick gjordes efter 6 månader, 2 och 5 år. Individer som drabbades av klinisk cryptosporidios 2010 uppvisade ökad förekomst av följdsymtom, framförallt i form av IBS-liknande samt ledrelaterade besvär. Inom vården uppfattas det dessutom som om IBD-incidensen har ökat sedan utbrottet.
Syfte
Det övergripande syftet med detta projekt är att studera långtidseffekterna av utbrottet av Cryptosporidium hominis som drabbade Östersund 2010. Fokus ligger på att undersöka förekomsten av bestående postinfektiösa symtom hos vuxna respektive barn 10 år efter utbrottet. Dessutom utvärderas om IBD-incidensen i Region Jämtland Härjedalen har förändrats. Även de långsiktiga hälsoekonomiska konsekvenserna av utbrottet kommer att belysas.
Metod
Delstudie 1 och 2 är prospektiva kohortstudier. Vintern 2021 skickades en ny enkät till samtliga som svarade på enkäten efter 2 månader (n=1288). Enkäten var i stort sett densamma som första enkäten. Svarsfrekvensen var även nu ca 70%. Via logistisk regression undersöks om de som rapporterade akuta symptom vid utbrottet har kvarstående symtom i högre utsträckning än de som inte påverkades, och om dessa symtom består över tid. För barn 0-5 år kommer även vårdkonsumtion och övriga diagnoser undersökas. Resultaten för vuxna respektive barn kommer att publiceras separat.
Delstudie 3 är en observationsstudie. Här beräknas incidensen av IBD i Region Jämtland Härjedalen före och efter Cryptosporidium-utbrottet med negativ binomial regressionsanalys. Datan kommer från SWIBREG, det nationella registret för inflammatorisk tarmsjukdom, och patientjournalerna för perioderna 2006–2010 respektive 2011-2019.
Delstudie 4 är en hälsoekonomisk studie. För åren 2011-2019 kopplas data på individer som svarade på enkäten 2011 till Försäkringskassans databas för sjukfrånvaro och VAB, Socialstyrelsens patientregister och regionens databas för vårdtillfällen i primärvården. Kostnaderna beräknas via lönedata från SCB och prislista från Norra sjukvårdsregionförbundet och jämförs mellan grupperna av de som rapporterade akuta symtom vid utbrottet och de som inte gjorde det.
Relevans
Projektets mål är att bidra till en bättre förståelse av konsekvenserna av en Cryptosporidium hominis-infektion för individen och samhället och på det sättet kunna påverka bemötande och behandling av framtida drabbade runt om i världen. Detta är särskilt relevant i ljuset av klimatförändringarna, eftersom vattenburna sjukdomar förväntas öka med stigande temperaturer.
