"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Luftföroreningars effekt på demens och kognition

Forskningsprojekt Tidigare studier har visat att luftföroreningar kan ha en negativ effekt på kognitiva funktioner. I det här projektet studerar vi detta vidare genom att använda oss av bl a Betuladatabasen och luftföroreningsdata från Umeå kommun. Genom att inkludera information om socioekonomi, genetik, buller och det olfaktoriska systemet (luktsinnet) studerar vi potentiella mekanismer i sambandet mellan luftföroreningarna och våra kognitiva funktioner och demens.

Syftet med projektet är att studera vad som kan förklara sambandet mellan luftföroreningar och våra kognitiva funktioner, som t ex minne, planerings- och beslutsförmåga, och demens. Vår genetiska uppsättning, socioekonomiska förutsättningar och exponering för buller kan bidra till att luftföroreningar orsakar kognitiva nedsättningar och kanske t o m demens på sikt. Eftersom de partiklar som luftföroreningar består av kan ta sig in i hjärnan via näsan, studerar vi också luktsinnet som en komponent i sambandet mellan luftföroreningar, kognitiva funktioner och demens.

Projektansvarig

Maria Nordin
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 99 24

Projektöversikt

Projektperiod:

2016-01-01 2022-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för psykologi

Forskningsområde

Psykologi

Projektbeskrivning

Demens är en av de mest fruktade sjukdomarna i samhället och en av de stora dödsorsakerna. Orsakerna till demens är inte helt utforskade, och miljöfaktorer tros vara en viktig faktor. Studier visar att det finns ungefär en 65 procentig ökning av risken för demens om man utsätts för hög grad av luftföroreningar.

Syfte

Syftet med det här projektet är att undersöka om luftföroreningar, buller och socioekonomisk status samspelar med varandra eller är oberoende riskfaktorer för demens och kognitiva funktioner. Syftet är vidare att studera om genetisk sårbarhet och luktsinnet kan spela någon roll för dessa samband. Detta görs genom en serie longitudinella studier i en databas som kombinerar data från Betuladatabasen, Umeå kommun (luftföroreningar) och Naturvårdsverket (buller).

Buller och socioekonomisk status

Luftföroreningar uppkommer i samband med trafik och trafik medför buller. Buller i sig är en stressor som ökar risken för sjukdom i allmänhet och vi studerar därför bullrets roll i sambandet mellan luftföroreningar och demens. Luftföroreningar och buller hör också ihop med socioekonomisk status (SES). Sverige skiljer sig från delar av övriga världen eftersom att personer med hög SES ofta bor i städerna där det bullrar och är förorenat. Med tanke på att socioekonomisk status har visat sig vara skyddande mot demens är det intressant att studera SES i sambandet mellan luftföroreningar och demens.

Genetik och luktsinnet

Bärare av den fjärde allelen av genen apolipoprotein E (APO-E) kan vara mer sårbara för miljöfaktorer. Dessutom har bärarna en högre risk för demens. Därför har vi valt att studera detta djupare. Det faktum att luftföroreningarnas partiklar kan ta sig in i hjärnan via näsan, gör luktsinnet till viktig komponent i sambandet luftföroreningar och kognitiva funktioner och demens. Detta studeras både i ovan nämnda databas och genom kognitiva tester i samband med exponering av diesel.

Senast uppdaterad: 2021-10-25