Bild: Mattias Pettersson
Bild: Mattias Pettersson
Forskningsprojekt Att levermetastaser från kolorektal cancer kan växa på olika sätt är känt, det som framkommit under senare år är att detta förutsäger hur det går för patienterna efter leverkirurgi. Det finns också fynd som stödjer att det kan nyttjas för att använda onkologiska behandlingar på ett bättre sätt. På så vis kan patienterna få skräddarsydd behandling och överlevnaden för de patienter som drabbas förbättras.
Kolorektal cancer är världens tredje vanligaste cancertyp och i Sverige får över 6000 personer årligen diagnosen. 30–35 procent av patienterna med kolorektal cancer kommer att diagnosticeras med levermetastaser (KLM) och för dem är enda förhoppningen att nå varaktig bot att deras levermetastaser kan opereras bort. Patienter med KLM är en stor patientgrupp i Sverige och antalet som är aktuella för leverkirurgisk behandling ökar årligen. 5-års överlevnaden för patienter som opereras överstiger 50 procent, vilket är unikt för spridd cancersjukdom.
KLM kan växa på 3 olika sätt (Growth Patterns = GP) i levern och detta mönster har en stark koppling till hur det går för patienten efter leverkirurgi och är en möjlig prediktiv markör för hur patienterna svarar på onkologisk behandling. Ett av våra mål är att hitta ett sätt att klassificera GP innan operation med hjälp av imaging och biomarkörer. Ett andra mål är att undersöka hur transkriptomet skiljer sig mellan olika metastasmönster och om det kan nyttjas för att hitta nya skräddarsydda behandlingar - både medicinska och kirurgiska behandlingar. Slutligen vill vi ta reda på om dessa skillnader syns redan i den primära kolorektala tumören. Projektets övergripande mål är att förstå de underliggande biologiska skillnader som ger dessa GP och om skillnaderna kan nyttjas för att förbättra behandlingen och överlevnaden för patienter med levermetastaserad kolorektal cancer.
De olika växtmönstren vid kolorektala levermetastaser har visat på att ungefär hälften av patienterna har en snällare tumörtyp, kallad ”desmoplastic”. Denna levermetastas karakteriseras av att det finns en bindvävskapsel mellan tumörceller och normal lever. Det finns också ett tydlig immunsvar kring metastaserna och de växer genom att bilda egna blodkärl, sk. angiogenes. Dessa patienter har mycket god effekt och långtidsöverlevnad efter leverkirurgi.
Den andra stora gruppen utav patienter har metastasmönstret ”replacement”. Här tar cancercellerna sonika levercellernas egna plats i levern och behöver då inte bilda egna blodkärl utan ersätter levercellerna i leverns bindvävsnät. Dessa patienter tycks inte ha någon effekt av anti-VEGF terapi som är ett läkemedel som slår mot kärlnybildning (angiogenes). Det finns inte heller någon bindvävskapsel eller tecken på att immunförsvaret reagerar på att det finns främmande tumörceller i levern. Dessa patienter har dålig prognos efter leverkirurgi och onkologisk behandling. De utvecklar snabbt återfall både i och utanför levern. En mindre andel av patienterna uppvisar ”pushing” typen, och de har intermediär överlevnad efter leverkirurgi jämfört med de två andra, större grupperna. Denna typ har inte heller någon bindvävskapsel, men det finns tecken på angiogenes och även viss immunodetektion.
Många av varandra oberoende forskargrupper har idag klarlagt att metastasmönstret är en oberoende prognostisk faktor som förutsäger hur det går för patienter efter leverkirurgisk och onkologisk behandling.
Syftet med projektet är att hitta en metod som låter oss klassificera metastasmönstret (GP) innan operation. Idag gör denna klassificering på bortopererad vävnad efter operation. För att vi ska kunna nyttja GP för att skräddarsy en förbättrad behandling så behöver vi ett sätt att göra detta preoperativt.
Vi arbetar dels med att undersöka om Magnetkameraundersökning av levern samt en spårämnes-skiktröntgen (FDG-PET-CT) kan användas för att tala om vilken typ en patient har. Vidare så analyserar vi även blodprover för att hitta möjliga blodprovsmarkörer som kan användas för samma ändamål.
Syftet med detta projekt är att analysera transkriptomet/RNA:t = den uttrycka arvsmassan från tumörvävnad hos patienter med de olika typerna av KLM.
Med denna teknik kan man hitta de tumörbiologiska skillnader som gör att vissa patienter har en mycket god prognos efter kirurgi och varför andra inte har det. Därigenom kan man komma att hitta mekanismer som är viktiga för tumörerna som kan användas för målsökande behandling genom befintliga läkemedel eller nya läkemedel.
Vi ämnar också undersöka om dessa skillnader finns redan i primärtumören i tarmen och om man redan då kan hitta patienter som löper större risk för att utveckla en allvarligare sjukdom. Detta delprojekt utförs i samarbete med Centre for Oncological Research (CORE)/ Antwerpen University, Belgien och Sci Life, Stockholm.
