"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Långtidseffekter på sjuklighet och dödlighet av luftföroreningshalterna vid bostaden

Forskningsprojekt Inom denna forskningslinje undersöks hur luftföroreningar i form av exempelvis avgaspartiklar och vedrök påverkar risken att insjukna i sjukdomar som astma, lungcancer, stroke, hjärtinfarkt och demens eller att avlida.

Studierna bedrivs i särskilda kohorter, oftast ett urval av tusentals personer från befolkningen som frivilligt ställt upp på att undersökas och fortsätta följas inom forskningen.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2000-01-01

Finansiering

Forskningen bedrivs 2017–2019 bland annat med finansiering av Naturvårdsverket för Swedish Clean Air and Climate (SCAC) Research Program och 2016–2020 av NordForsk via programmet NordicWelfAir.

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Genom ledarskapet för Umeå centret i de stora kohortstudierna ECRHS, RHINE, Rhinessa och GA2LEN bedrivs forskning med fokus på hur arbete, levnadsvanor och miljö påverkar luftvägshälsa och allergi.

Forskningen berörde inledningsvis framförallt effekter av aktuella förhållanden (exponering som vuxen). Senare tillkom även forskning kring effekter av uppväxtmiljön, och nu studeras även flergenerationseffekter.

Genom samarbete med ansvariga för andra kohorter har miljödata tillförts studier som ursprungligen hade andra syften. Effekter av avgaser, vedrök och buller studeras inom Betula, en kohort som följts med avseende på kognitiv svikt och demens.

På motsvarande sätt används data från Västerbottens hälsoundersökningar för att studera hur halten av olika typer av luftföroreningar där man bor påverkar hjärt-kärlsjukdom och risken att dö i förtid.

Startdatum: 2000 (varierar för delprojekt).

Senast uppdaterad: 2019-11-26