Forskningsprojekt Projektet belyser fritidsboende på landsbygden, en grupp som inte synliggörs av den offentliga statistiken. Syftet är att analysera de relationer som fritidsboende har till sitt fritidshus och den omgivande landsbygden.
Befolkningsminskningen har länge varit ett dominerande inslag i bilden av den svenska landsbygden, men det finns tecken för ett ökande intresse för fritidsboende. Sådana förändringar avslöjas dock inte i den offentliga statistiken, eftersom tillfällig mobilitet inte registreras i större utsträckning och fritidsboende i allmänhet inte räknas. På så vis är fritidsboende en "osynlig" befolkning på landsbygden.
Projektets syfte är att analysera de relationer som fritidsboende har till sitt fritidshus och den omgivande landsbygden. I en enkät frågas efter motiv för fritidsboende, men också efter användningen av fritidshuset.
Inom projektet ställs följande forskningsfrågor:
• Hur stor är denna grupp "osynliga" invånare på landsbygden, och var befinner sig dessa?
• Hur och när används fritidsboenden på olika landsbygdsområden idag?
• Vilka framtidsplaner har fritidshusägare för sina fastigheter och hur avser de att använda dem i framtiden?
• Förnimmer fritidsboende rurala och urbana hem och områden som komplementära och lika viktiga, och har de olika funktioner och tillfredsställer olika behov?
En teoretisk utgångspunkt är att landsbygdens omstrukturering inte bara påverkar befolkningstal och ekonomi. Den ger också landsbygden en ny roll som arena för visstidsboende. Denna utveckling leder också till att nya rumsliga partnerskap mellan urbana och rurala områden skapas.
För att analysera dessa förändringar samlas data in genom en postenkät till 4 000 svenskar. Dessa uppgifter, en fritidshusdatabas och en GIS, används sedan för att skapa olika utvecklingsscenarier som illustrerar faktiska och potentiella konsekvenser av fritidsboende på befolkningstal, planering och rurala – urbana relationer i Sverige.
Ämne: kulturgeografi, ekonomisk geografi
