Forskningsprojekt I projektet analyseras vilka hinder och drivkrafter som finns för att europeiska individer, organisationer och grupper ska få ett djupare engagemang för hållbara lösningar.
I undersökningen analyseras produktions- och energianvändningsmönster på arbetsplatsen och dess konsekvenser för växthusgenererande utsläpp; organisatoriska strategier för att minska utsläpp; praktiker och beteenden hos anställda på olika beslutsnivåer samt relationen mellan vardagsaktiviteter och beteenden på arbetet och vardagsaktiviteter och beteenden utanför arbetet.
Finansår , 2011, 2012, 2013
huvudman: Nora Räthzel, finansiär: European Union, y2011: 680, y2012: 680, y2013: 680,
Misse Wester, Docent
David Uzzell, Professor
Tommy Nöhr Jensen, Professor
Studien ska bidra med detaljerade redogörelser av de hinder och drivkrafter som finns för ett hållbart Europa. I projektet ingår privata företag, offentliga företag och fackföreningar i sex europeiska länder med olika ställning och position i hållbarhetsdebatten.
I LOCAW-projektet kommer en analys av hinder mot och drivkrafter för djupare engagemang för hållbara lösningar att ske på individuell nivå (där en mångfald av livsstilar kommer att tas hänsyn till), på organisatorisk nivå samt på en kollektiv nivå. Projektet kommer att utveckla olika scenarier för att på vis identifiera potentiella vägar för hur integrerade försök för att stödja utvecklingen av hållbara Europa kan tas.
Det föreslagna projektet kommer att förbättra förståelsen för hinder mot och drivkrafter för hållbara livsstilar genom en integrerande undersökning av avgörande faktorers inverkan på vardagliga praktiker och beteenden på olika nivåer i stora organisationer:
a) analys av produktions- och energianvändningsmönster på arbetsplatsen och de konsekvenser de har för växthusgenererande utsläpp;
b) analys av organisatoriska strategier för att minska utsläpp och för att implementera EU- lagar gällande rening av produktionsprocesser;
c) analys av vardagliga praktiker och beteenden hos anställda på olika beslutsnivåer inom organisationen;
d) analys av relationen mellan vardagsaktiviteter och beteenden på arbetet och vardagsaktiviteter och beteenden utanför arbetet (familj och fritid).
e) analys av integrationsmönster mellan särskilt viktiga agenter och intressenter och organisationen och de hinder och drivkrafter dessa integrationsmönster ger upphov till gällande implementering av hållbara praktiker och beteenden på arbetsplatsen.
Projektet kommer att bidra teoretiskt och empiriskt genom en grundad analys av vardagsaktiviteter och beteenden på arbetsplatsen och genom identifikation av de faktorer som bidrar till eller utgör hinder mot övergången till mer hållbara praktiker och beteenden på arbetsplatsen. Företag med många anställda kommer att undersökas i sex olika länder vilka har olika ställning och position i hållbarhetsdebatten (privata företag, offentliga företag, och fackföreningar).
Denna inledande analys utgör sedan den empiriska basen för att utveckla agentbaserade modeller som kommer att kasta ljus över interaktioner mellan relevanta aktörer på alla nivåer, både inom organisationen och mellan organisationen och dess omgivning. Vidare kommer projektet, genom den agentbaserade analysen, bidra med detaljerade redogörelser gällande de hinder mot och drivkrafter för som finns för samarbete mot övergången till ett hållbart Europa. Projektet kommer också att analysera hur människor kopplar ihop vardagsaktiviteter inom arbetslivet med vardagsaktiviteter utanför arbetet och vilka hinder som finns för att överföra hållbart beteende och vardagsaktiviteter från den ena aktiviteten till den andra (från arbete till hemmet och vice versa). Genererade modeller över denna överföringsproblematik kommer sedan att knytas an till olika scenarier som organisationen själv tagit fram; scenarier som avspeglar påtryckningar och utmaningar så som organisationen ser det hela. Slutligen, resultaten av dessa analyser resulterar i detaljerade beskrivningar över hur kooperativ interaktion kan ta sig uttryck, illustrerade genom att identifierade fall av ’best practice’. Projektet svarar således mot EU:s utlysning och uppmaning: “addressing issues such as how to engage individuals and collectives on sustainable paths; what is needed in order to address the barriers and make the most of the drivers for sustainable development in terms of: a) new policy mixes and b) new and innovative mechanisms for cooperation and partnerships between actors in the public, private sector and civil society.”
