Forskningsprojekt Projektet ska belysa vilken medborgarbildning yrkeselever får genom ämnena historia, religions, samhälls- och naturkunskap, vilka tillskrivs en särskild vikt för elevernas förberedelser som samhällsmedborgare. Syftet är att nå kunskap om ämnena tillsammans kan skapa förutsättningar för att eleverna ska lära sig tänka kritiskt, känna social tillhörighet, samt att vilja och våga engagera sig i medborgarfrågor.
I studien kommer elever vid olika yrkesprogram att följas under gymnasieutbildningen och intervjuas om hur de ser på möjligheter för medborgarbildning. Undervisningen vid de olika programmen i de olika ämnena kommer att undersökas genom lärarintervjuer, analyser av planeringar och undervisningsmaterial samt klassrumsobservationer. Analysen kommer att utgå från utbildningssociologisk teori om demokratiska rättigheter kombinerat med teorier om kön, social klass och etnicitet. En ambition är att studien ska bidra med kunskap som i förlängningen kan stärka yrkeselevers demokratiska deltagande.
Studien ska belysa vilken medborgarbildning yrkeselever får genom ämnena historia, religions, samhälls- och naturkunskap, här kallade medborgarorienterande ämnen. Dessa fyra ämnen tillskrivs en särskild vikt för elevernas förberedelser som samhällsmedborgare. Syftet med forskningsprojektet är att nå kunskap om ämnena tillsammans kan skapa förutsättningar för att eleverna ska lära sig tänka kritiskt, känna social tillhörighet, samt att vilja och våga engagera sig i medborgarfrågor.
Yrkeselever lyfts ofta fram som de som har längst till demokratiskt deltagande. Trots det får yrkeselever mindre undervisning i de fyra medborgarorienterande ämnena än elever på studieförberedande program. Yrkesprogrammen är ofta uppdelade enligt kön, klass och etnicitet, vilket innebär att föreställningar om eleverna, om deras blivande yrkesidentiteter, samt om vad det innebär att vara medborgare kan påverka deras medborgarbildningsprocess.
I projektet kommer elever vid olika yrkesprogram att följas under sin gymnasieutbildning och intervjuas vid flera tillfällen om hur de ser på de medborgarbildande ämnena. Undervisningen vid de olika programmen i de olika ämnena kommer att undersökas genom lärarintervjuer, analyser av planeringar och undervisningsmaterial samt klassrumsobservationer. Analysen kommer att utgå från utbildningssociologisk teori om demokratiska rättighet kombinerat med teorier om kön, social klass, etnicitet, sexualitet. En ambition är att studien ska bidra med kunskap som i förlängningen kan stärka yrkeselevers demokratiska deltagande.
