Forskningsprojekt Detta projekt undersöker hur dagsaktuella kontroversiella samhällsfrågor hanteras i läroplaner sedan 1962 och i aktuell skolundervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 7–9.
Idag är många samhällsfrågor omdiskuterade och kontroversiella. Att hantera sådana frågor i klassrummet är nödvändigt och angeläget, i synnerhet i SO-ämnena. Det är också förknippat med didaktiska utmaningar då frågorna kan vara omstridda och svårhanterliga även i klassrummet. Syftet med detta projekt är att komparativt undersöka hur kontroversiella samhällsfrågor hanteras i skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i grundskolan åk 7–9. Vilka frågor berörs? Hur bedrivs undervisningen? Vilken betydelse tillskrivs undervisningen och vilka svårigheter lyfts fram?
Detta projekt har erhållit finansiering från Vetenskapsrådet.
I dagens Sverige och Europa är många samhällsfrågor omdiskuterade och kontroversiella. Den kontroversiella laddningen i många aktuella frågor har förstärkts med den ökande polariseringen i det politiska landskapet, liksom av den ökade spridningen i invånarnas etniska och kulturella bakgrunder. Att hantera kontroversiella frågor i klassrummet är nödvändigt och angeläget, i synnerhet i de samhällsorienterande ämnena. Det är också förknippat med didaktiska utmaningar då frågorna ofta kan vara omstridda och svårhanterliga även i klassrummet.
Det övergripande syftet med detta fyraåriga projekt är att undersöka hur dagsaktuella kontroversiella samhällsfrågor hanteras i skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i grundskolans årskurser 7–9. Vilka frågor berörs? Hur bedrivs undervisningen? Vilken betydelse tillskrivs undervisningen och vilka svårigheter lyfts fram? Vilka likheter och skillnader mellan ämnena framträder?
Svaren på frågorna baseras på data från grundskolans läroplaner, en lärarenkät med uppföljning samt tolv fallstudier med observationer och intervjuer med lärare och elever. Som analytisk ram används Biestas/Aspelins utbildningsfunktioner socialisering, kvalifikation, subjektifiering och existentialisering.
Eftersom jämförelser mellan undervisning i SO-ämnena är så fåtaliga beräknas projektet bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan undervisning i ämnena, något som också har betydelse för kunskapsutvecklingen inom de enskilda ämnenas didaktikfält. Projektet kan också genom att använda och vidareutveckla det jämförande perspektivet bidra till teori- och metodutveckling i ämnesdidaktisk forskning. Vidare bidrar projektet till kunskap om hur dagsaktuella kontroversiella samhällsfrågor behandlas i skolundervisningen och vilka svårigheter och konflikter de kan förknippas med. Detta kan få betydelse inte bara för forskningsfältet utan också för praktiken, inte minst mot bakgrund av en ökad polarisering i det svenska samhällsklimatet och en alltmer etnisk och kulturellt pluralistisk elevsammansättning. Projektet kan ge underlag för lärares reflektioner över ett undervisningsområde som enligt tidigare forskning är underutvecklat. Därigenom kan projektet även bidra till en vidareutvecklad SO-undervisning som bättre utvecklar de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver i dagens samhälle och bättre förbereder eleverna för det framtida samhällslivet. I förlängningen kan projektet ge en bas för en angelägen diskussion om hur kontroversiella frågor ska hanteras i skolan, och ytterst hur människor ska kunna mötas och samtala också när samtalsämnena är svåra. Projektet kan slutligen även belysa frågan om det kan finnas gränser för vilka frågor som bör beröras i ett offentligt skolsystem.
