Forskningsprojekt Att bli förälder som tonåring ses som ett folkhälsoproblem med negativa konsekvenser för både föräldrar och barn, där utfall såsom ökat välfärdsberoende, låg utbildning och låga livsinkomster framhålls.
Det övergripande syftet med projektet är att studera livsbanor efter- och konsekvenser av tonårsföräldraskap i Sverige, med fokus på heterogena effekter i olika delar av populationen. Detta för att bättre kunna identifiera när och för vem tonårsföräldraskap utgör en risk för senare negativa utfall. Projektet ämnar nyttja svensk registerdata och fokusera på utbildnings-, inkomst och socialbidragsutfall.
Att bli förälder som tonåring ses som ett folkhälsoproblem med negativa konsekvenser för både föräldrar och barn, där utfall såsom ökat välfärdsberoende, låg utbildning och låga livsinkomster framhålls. Forskning som försökt reda ut orsakssambanden mellan tonårsföräldraskap och senare utfall har funnit att när bakgrundsfaktorer tas med i beräkningen kvarstår visserligen negativa effekter, men de är mindre än man tidigare trott. Effekterna som uppmätts varierar även beroende på vilka urval och metoder som använts, vilken kan bero på att de fångar olika grupper av tonårsföräldrar.
För att öka förståelsen för konsekvenser av tonårsföräldraskap kommer vi att fokusera på två centrala aspekter:
För att effektivt kunna kombinera dessa två aspekter kommer projektet att ta sin utgångspunkt i ett teoretiskt livsbaneperspektiv. Genom att studera både tonårsmammor och tonårspappor, fokusera på heterogena effekter samt fortsatta livsbanor kommer projektet bidra till och expandera tidigare forskning.
