Forskningsprojekt I Sverige som i många andra länder studerar kvinnor oftare än män på högskolan men får sämre utfall på sina investeringar. I projektet granskas hur kompetensinvesteringar i utbildning och arbetsliv samverkar och hur de är relaterade till kön.
I studie 1 undersöker vi om män och kvinnor redan vid starten av sin karriär får olika avkastning på samma utbildningar.
Metoderna omfattar en enkät till 5 000 personer som utexaminerats från fem universitetsutbildningar samt upprepade intervjuer med 30 f d studenter. I studie 2 studerar vi, genom fallstudier på arbetsplatser, arbetsgivares kompetensinvesteringar och sambandet mellan kön, lärande och lön. I studie 3 följer vi ett representativt urval anställda över längre tid för att granska om anställningstid och förvärvsavbrott påverkar vilka som får kompetensutveckling och hur detta påverkar löneutvecklingen för kvinnor och män.
Det finns goda skäl att påstå att kvinnor tar utbildningsvägen till jämställdhet: i Sverige studerar kvinnor i större utsträckning än män på högskolan och det är i utbildningsyrken som könssegregeringen minskar mest. Samtidigt tycks denna väg inte räcka ända fram, eftersom kvinnor får lägre avkastning på sina investeringar i form av kompetens- och löneutveckling. Mycket tyder därför på att kvinnors och mäns kompetens uppfattas, används och utvecklas på olika sätt, men processerna är otillräckligt utforskade och humankapitalteorin, som ofta åberopas för att förklara samband mellan kön, lärande och lön, bygger på potentiellt problematiska antaganden.
I projektet granskas hur kompetensinvesteringar i utbildning och arbetsliv samverkar och hur de är relaterade till kön. Kvalitativa och kvantitativa metoder med en longitudinell ansats kombineras för att studera vad som sker dels i övergången från utbildning till arbete, dels på arbetsplatsen.
Delstudie 1 syftar till att undersöka om män och kvinnor redan vid starten av sin karriär får olika avkastning på samma utbildningsinvesteringar. Metoderna omfattar en enkät till 5 000 personer som nyligen utexaminerats från fem yrkesinriktade universitetsutbildningar med olika könssammansättning (socionom, civilingenjör, psykolog, polis, jurist). Vi kommer också att genomföra upprepade intervjuer med 30 personer som utexamineras från dessa utbildningar, för att följa deras väg in i arbetslivet.
Delstudie 2 omfattar fallstudier vid arbetsplatser, där chefer och anställda intervjuas. Ett syfte är att studera arbetsgivares kompetensinvesteringar genom att undersöka hur lärande i arbete styrs och regleras. Ett annat är att validera mått på lärande i arbetet som används i internationell forskning. Fokus ligger i båda fallen på att granska samband mellan kön, lärande och lön.
Delstudie 3 är en kvantitativ, longitudinell studie baserad på levnadsnivåundersökningen (LNU) samt LISA-registret. Här granskas hur möjligheten till formellt och informellt lärande i arbetet påverkas av anställningstid och förvärvsavbrott samt hur lärande påverkar löneutvecklingen för kvinnor och män.
Att undersöka om och i så fall hur könsskillnader i kompetens uppstår är av central betydelse för att förstå innebörden av den löneskillnad mellan könen som visat sig märkligt seglivad. Under perioden 1992-2009, alltså under samma tid som kvinnorna så tydligt erövrat universiteten, har denna löneskillnad varit i princip oförändrad. Man har också kunnat konstatera att könslöneskillnaden är störst bland universitetsutbildade och i de mest prestigefyllda yrkena. En avgörande fråga är då om dessa skillnader i avkastning speglar olikheter i män och kvinnors kompetens som inte kunnat fångas med traditionella mått och metoder, eller om deras kompetens i olika utsträckning omsätts i produktivt arbete och i så fall varför. Det finns också andra skäl till att det viktigt att studera könsskillnader i kompetens och kompetensutveckling, inte minst vad gäller lärande i arbetet. Exempelvis kan sådana skillnader ha betydelse för både anställningstrygghet och ’anställningsbarhet’, dvs möjligheten att få ett nytt arbete. Utveckling i arbetet har också ett värde i sig, vilket framhålls i den svenska arbetsmiljölagen.
Teoretiskt bidrar projektet med en granskning av processer som i humankapitalteorin föreslås förklara samband mellan kön, kompetensinvesteringar och lön; en teori som utgjort en given tolkningsram för survey-baserad forskning på området. En grundtanke i denna teori är att kvinnor investerar mindre än män i kompetens (utbildning, lärande i arbetet) eftersom sådana investeringar på grund av förvärvsavbrott (föräldraledighet) inte kommer att löna sig på samma sätt. Av samma skäl kan arbetsgivare tveka att investera i kvinnors kompetens. Det är dock oklart i vad mån förväntningar om framtida familjeansvar förklarar könsskillnader i yrkesval, kompetensutveckling och lön i 2000-talets Sverige. Svenska män tar ut betydligt mer föräldraledighet än för bara några decennier sedan och snedfördelningen av hushållsarbetet har minskat. Förändringen mot jämställdhet är tydligast bland högutbildade par, samtidigt som könslönegapet är störst i dessa grupper.
Projektet kan väntas ge ett både teoretiskt och empiriskt bidrag till forskning om kön, kompetensinvesteringar och lön. Det har också en uppenbar samhällsrelevans.
