Kollaborativ utveckling av motivationshöjande undervisningspraktiker

Projektbeskrivning

Bakgrund

Lärare och skolledning på Örnsköldsviks Gymnasium Omega har under flera år upplevt en minskande studiemotivation bland elever på det samhällsvetenskapliga programmet (SVP) och idag uppger många av eleverna att de saknar motivation och inte är klara över vad de förväntar sig få ut av sina gymnasiestudier.

Skolinspektionens rapport [1] visar också att de upplever sig sakna inflytande över sin lärandesituation. Denna trend går inte att förklara med naturlig variation mellan olika årskullar, och inte heller (helt) med elevernas ambitioner att fortsätta till högre studier. Detta upplevs inte bara få negativa konsekvenser för dessa elevers studieengagemang och resultat, utan påverkar även lärandemiljön negativt för de studiemotiverade eleverna. Att även lärarna påverkas av detta framgick av Skolinspektionens enkätstudie [1], där lärare vid SVP på Örnskölsviks Gymnasium Omega svarade mer negativt än rikets genomsnitt på frågor som ”Tycker du att ni lärare lyckas få eleverna att tro på sig själva i skolarbetet?” och ”Hur ofta lyckas du väcka elevernas intresse för skolarbetet?”. Det är därför av stor vikt för oss att finna orsakerna till dessa elevers brist på motivation, och formulera strategier för att stärka den.

Vi vill därför, i samarbete mellan lärare och skolledare vid SVP på Örnskölsviks Gymnasium Omega och forskare vid Umeå universitet, identifiera olika anledningar till bristande studiemotivation hos elever på nämnda skola samt formulera och testa strategier som lärare kan använda i sin dagliga undervisning för att stötta utvecklingen av mer adaptiva former av motivation hos eleverna.

Specifika forskningsfrågor

1. Vilka typer av motivation uttrycker eleverna på SVP för sina studier, och hur vanliga är dessa typer?
2. Vilka anledningar uttrycker eleverna på SVP till sin typ av, eller brist på, studiemotivation, och hur vanliga är dessa anledningar?
3. Vilka strategier ser lärarna på SVP för att kunna stötta mer adaptiva former av motivation hos sina elever?
4. Vilken effekt får en konsekvent implementering av dessa strategier, framtagna i samarbete mellan lärare och forskare, under ett år på elevernas autonoma respektive kontrollerade motivation, lärandemål samt deras uppfattade värde av studierna och sin egen kompetens?

Medverkande: Örnsköldsviks kommun och Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet