"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Karikatyrer i svensk dagspress under 1910- 1950-talet

Forskningsprojekt Förr hade karikatyrer en bredare funktion i pressen än idag då de mest tycks användas på ett fränt politiserande sätt att döma av den diskussion och upprördhet som följde i spåren av Mohammedteckningarna i Jyllands-Posten under åren 2005-2006.

Före pressfotografiets genombrott fyllde karikatyrer ofta den funktion som fotografiet senare kom att fylla i dagspressen. Ett viktigt syfte i detta projekt är att närmare ringa in detta genombrott och se hur det påverkade karikatyrtecknarnas verksamhet. Under 1920- och 1930-talet illustrerades ofta reportage från riksdagen och det politiska och kulturella samhällslivet med karikatyrer på politiker, debattörer, skådespelare m.fl. kulturpersonligheter. Samtidigt medverkade tidningstecknarna regelbundet på de ”lätta” sidorna i tidningarna, ibland med egna kåserier till teckningarna.

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-04-01 2008-08-31

Finansiering

Finansår , 2007, 2008

huvudman: Ann-Katrin Hatje, finansiar: Ridderstads stiftelse, y2007: 90, y2008: 30,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsområde

Historia

Projektbeskrivning

Karikatyrer i svensk dagspress under 1910- 1950-talet.
Jac., IS och NM – en jämförelse av tre tecknare

Tre svenska karikatyrtecknare, Carl Jacobsson (1884-1942), Ivar Starkenberg (1886-1947) och Nils Melander (1895-1980) bildar utgångspunkten för denna forskning. I första hand avser jag att undersöka deras produktion av karikatyrer i svensk dagspress. De verkade alla tre till stor del samtidigt. De hade också från början sina politiska sympatier åt vänster, men kom senare att i huvudsak teckna åt en och samma tidning, Jacobsson åt Dagens Nyheter, Starkenberg åt Social-Demokraten/Morgon-Tidningen och Melander åt Svenska Dagbladet. Dessa tecknare ska jämföras med varandra, särskilt Jacobsson och Starkenberg, som var jämnåriga. Det gäller deras val av motiv, sättet att teckna, eventuella förebilder, originalitet, politisk tendens m.m. I vad mån de inspirerade varandra är också en fråga som kommer att ställas.

Genom dessa tecknare fångas tidsandan på ett omedelbart och genomgripande sätt. Mentaliteter, ofta grundade på stereotypa uppfattningar, inte minst om manligt och kvinnligt, framträder ofta på ett oförblommerat sätt. Mycket är också underförstått. Det krävs därför i hög grad särskilda undersökningar för att klargöra sammanhangen och tolka tecknarnas karikatyrer, allt från att identifiera karikerade personer till att reda ut vad det hela konkret anspelar på. Att komma underfund med den tidens politiska satir och humor kan i vissa fall vara en svår, men också spännande, utmaning för en forskare av idag. Min ambition är att så mycket som möjligt tolka och förstå tecknarnas budskap och att sätta in detta i sitt historiska sammanhang.

Före pressfotografiets genombrott fyllde karikatyrer ofta den funktion som fotografiet senare kom att fylla i dagspressen. Ett viktigt syfte är att närmare ringa in detta genombrott och se hur det påverkade karikatyrtecknarnas verksamhet. Under 1920- och 1930-talet illustrerades ofta reportage från riksdagen och det politiska och kulturella samhällslivet med karikatyrer på politiker, debattörer, skådespelare m.fl. kulturpersonligheter. Samtidigt medverkade tidningstecknarna regelbundet på de ”lätta” sidorna i tidningarna, ibland med egna kåserier till teckningarna. När och på vilket sätt påverkades karikatyrtecknarnas verksamhet mer påtagligt av pressfotografernas intåg i dagspressen? Finns det skillnader respektive likheter mellan tidningarna och i så fall i vilka avseenden? Ett antagande är att karikatyrtecknarnas verksamhet begränsades allt mer till tidningarnas ”lätta” sidor under 1940- och 1950-talens gång. Både Jacobsson och Starkenberg dog på 1940-talet och det kan därför vara på sin plats att se i vad mån och hur tomrummen efter dem fylldes på Dagens Nyheter respektive Morgon-Tidningen. På Svenska Dagbladet fortsatte deras yngre kollega Nils Melander som tecknare under ett par decennier till. Det kan därför vara intressant att jämföra den tidningens användande av karikatyrer med hur det kom att se ut på Dagens Nyheter och Morgon-Tidningen efter Jacobssons och Starkenbergs död.

Påpekas skall att hitintills finns det inte mycket gjort på detta område, utan här finns det stora vita fält. Det är främst konstvetare som intresserat sig för karikatyrer och skämtbilder samt tecknarna bakom dessa. Som historiker har jag i mycket stor utsträckning ägnat mig åt analyser av ideologi och politik, där särskilt de nationella, klass- och genus/könsmässiga samt etniska perspektiven är viktiga. Så kommer det även att vara i denna forskning om karikatyrer. Med tanke på den senaste tidens debatt och upprördhet med anledning av Mohammedteckningarna i Jyllands-Posten är dessa perspektiv aktuella, även om de i denna forskning gäller en annan tid och andra förhållanden.

Utöver analyser av budskapen i karikatyrerna krävs det också bildanalyser. Här är det min avsikt att närma mig konstvetare för att se i vad mån jag teoretiskt kan hämta inspiration från deras sätt att analysera bilder.

Källmaterial och forskningens uppläggning
Ett omfattande och rikhaltigt källmaterial finns bevarat i Riksarkivet i Stockholm, där stora samlingar av originalteckningar från de nämnda tecknarna förvaras. Genom studier och genomgångar av dessa teckningssamlingar kommer ett urval av företeelser och händelser att göras. Dessa kommer sedan att ligga till grund för uppföljande tidningsstudier av Dagens Nyheter, Social-Demokraten/Morgon-Tidningen samt Svenska Dagbladet. Innehållsanalyserna är i första hand kvalitativt inriktade på budskap, funktion i tidningen samt bildmässiga uttryck. Detta kan ställas upp på följande sätt:

De genrer som väljs ut är:

•Politiska karikatyrer avseende inrikes- och utrikeshändelser
•Karikatyrer till reportage från det politiska och kulturella samhällslivet
•Karikatyrer på tidningarnas ”lätta sidor”

Analyser:

Innehållsligt avseende ideologi, politik och mentaliteter

•Politiska budskap
•Politisk satir
•Skämt och humor

Formmässigt avseende:
•Karikatyrernas placering i tidningarna (redigering och layout)
•Karikatyrer som illustrationer till reportage
•De konstnärliga uttrycken, pregnans, slagfärdighet i karikatyrerna. Karikatyrer med eller utan text

**********************

Artiklar utgivna före 1996 med anknytning till denna forskning:


Samtidens kände och nutidens okände tecknare (om Edvard Forsström) I: Presshistorisk årsbok 1985. Utgiven av Föreningen Pressarkivets Vänner

Ivar Starkenberg - arbetarrörelsens tecknare. I: Presshistorisk årsbok 1986.

Tidningstecknaren Edvard Forsström. I: Arkiv hemma och ute. (Årbok för Riksarkivet och landsarkiven). Red Kerstin Abukhanfusa. 1995

(Ämnen: Historieämnen, Historia)




Senast uppdaterad: 2019-09-18