Forskningsprojekt Äggstockscancer är en cancerform med hög dödlighet och cirka 70% av äggstockscancer startar i äggledarnas yttersta del. Att operera bort äggledarna skulle kunna vara ett sätt att minska risken för äggstockscancer men detta är inte tidigare studerat i randomiserade studier. Det är också oklart om det kan göras utan ökad risk för komplikationer efter operationen eller negativa effekter på äggstockarnas funktion på kort och lång sikt.
Genom två nationella kliniska studier i Sverige studerar vi effekterna av att operera bort äggledarna; antingen i samband med att man opererar bort livmodern (HOPPSA) eller i samband med en steriliseringsoperation (SALSTER). Kvinnor som ska genomgå någon av dessa operationer randomiseras till att antingen operera bort äggledarna, eller att ha dem kvar. Vi jämför sedan de kvinnor som tagit bort äggledarna med de som har dem kvar med avseende på operationskomplikationer, klimakteriesymtom, ålder vid klimakteriet, och hur många som utvecklar äggstockscancer.
Ny kunskap visar att äggstockscancer kan uppstå i äggledaren istället för som man tidigare trott, i själva äggstocken. Idag vet man inte om den framtida risken för äggstockscancer minskar om man tar bort äggledarna vid en livmoderoperation eller sterilisering. Risken att drabbas av äggstockscancer är liten, under en hel livstid ca 2%, men det är en cancerform med dålig prognos. Man vet att operationen tar något längre tid om man också tar bort äggledarna, men inte om det innebär en ökad risk för komplikationer, eller försämrad äggstocksfunktion och orsakar att klimakteriet kommer tidigare.
I HOPPSA lottas patienter som ska genomgå en livmoderoperation (pga. godartade muskelknutor eller blödningsbesvär) till att antigen även ta bort äggledarna eller till att äggledarna får vara kvar. I SALSTER genomgår kvinnorna antigen en steriliseringsoperation där äggledarna tas bort eller endast delas såsom är rutin idag. I båda studierna registreras information om operationen och eventuella komplikationer i det nationella kvalitetsregistret GynOp. Genom GynOp samlas också enkätsvar återkommande under flera år efter operationen. Enkäten innehåller frågor om olika besvär efter operationen samt om typiska klimakteriesymptom. På lång sikt mäts insjuknande i äggstockscancer via Cancerregistret.
Resultaten om kirurgiska komplikationer och klimakteriesymptom kommer att ge kunskap om eventuella risker med att operera bort äggledarna. Vi hoppas kunna påvisa att det INTE är några sådana risker. Då skulle vi kunna rekommendera kvinnor att ta bort äggledarna samtidigt som livmodern opereras bort eller vid en sterilisering. Sedan får uppföljningen upp till 30 år senare visa om risken för äggstockscancer också minskas. Även om äggstockscancer är ovanligt så skulle det vara av stort värde att kunna förhindra även ett fåtal fall.
