Bild: Mattias Pettersson
Bild: Mattias Pettersson
Forskningsprojekt Landsbygden konfronteras med diversifierade men stora problem, som gör att en alternativ och innovativ omställning är nödvändig. Globala system för matproduktion utgör ett talande exempel på hur en ruralt baserad ekonomisk aktivitet skapar social och rumslig ojämlikhet och därför är i behov av genomgripande förändring. I det här projektet fokuserar vi på vilda bär som en outnyttjad resurs för glesbygdsområden, och kopplar samman det med migrantarbetskraftens förutsättningar.
Landsbygden brottas med stora problem, som en följd av minskande befolkning och ekonomisk aktivitet. I det här projektet utgår vi från vilda bär i svenska skogar, som vi betraktar som en felanvänd resurs, som samtidigt bidrar till risk och utsatthet för migrantarbetskraften. Vi tänker oss att en förändrad användning av vilda bär skulle kunna bidra till ökad regional utveckling både på den svenska glesbygden, genom ökad förädling och sysselsättning, vilket också skulle bidra till förbättrade villkor för arbetskraften.
Vart tar bären vägen?
BÄROMETER 2021
En sammanställning av insamling, förädling och handel med vilda bär i Sverige.
Den kommersiella insamlingen av blåbär, lingon och hjortron i Sverige uppgick år 2021 till 25 000 ton. Det motsvarar några enstaka procent av den årliga bärproduktionen i Sveriges natur. Blåbär och lingon dominerar medan hjortron utgör några enstaka procent. Merparten av bären plockades av drygt 5 000 thailändska bärplockare som var knutna till ett tiotal svenska bärhandlare men anställda av utländska bemanningsföretag. En mindre del av bären plockades av enskilda bärplockare, ofta med härkomst från länder i östra Europa.
Efter insamlingen går bären skilda vägar. Den största delen rensas och fryses av en handfull svenska bärgrossister, men en mindre del exporteras färska till utländska företag. Samtidigt importerar svenska bärgrossister en betydande mängd vilda bär från utlandet. En del av dessa stannar i Sverige medan andra återexporteras. I slutändan säljs ungefär hälften av bären som hanteras till inhemsk livsmedelsindustri. Resten säljs till utländska företag som producerar livsmedel (mestadels lingon) och hälsopreparat (enbart blåbär som innehåller eftertraktade antioxidanter).
Tvärtemot den bild som ofta målas upp av svensk bärindustri, så används alltså mer än hälften av de insamlade bären till inhemsk livsmedelsproduktion. Denna är dock av enkel karaktär och består mestadels av syltproduktion. Det är också vanligt att livsmedelsindustrin ersätter svenska blåbär med odlade blåbär som importeras från Nord- och Sydamerika.
Parallellt med den kommersiella insamlingen av vilda bär sker privat bärplockning för husbehov. Svenska hushåll köper också bär direkt från enskilda bärplockare som bedriver försäljning på marknader och via sociala medier. Omfattningen på denna verksamhet är svår att uppskatta, men det är troligt att den omsätter en betydligt mindre mängd bär än bärindustrin.
Charlotta Hedberg och John Andersson
ImageCharlotta Hedberg, John Andersson
Projektet
I projektet föreslår vi metoder för att arbeta mot en förändring av det globala livsmedelssystem som vilda bär utgör, som utgår från att identifiera alternativa, diversifierade ekonomier.
Landsbygden konfronteras med diversifierade men stora problem, som gör att en alternativ och innovativ omställning är nödvändig. Globala system för matproduktion utgör ett talande exempel på hur en ruralt baserad ekonomisk aktivitet skapar social och rumslig ojämlikhet och därför är i behov av genomgripande förändring. I det här projektet fokuserar vi på vilda bär som en outnyttjad resurs med potential för att utveckla glesbygdsområden, och kopplar samman det med migrantarbetskraftens förutsättningar. Genom att integrera teorier om hållbar omställning och diversifierade ekonomier syftar projektet till att systematisera och söka efter alternativa och hållbara ekonomiska aktiviteter och arbetskraftsförsörjning inom ett globalt system förmatproduktion. Vi gör det genom bärindustrin som ett exempel på ett globalt system som besitter potential till att skapa regional utveckling i glesbygdsområden. Metodologiskt är projektet baserat på performativ forskning, där vi integrerar systematisk kunskap om näringsliv och beslutsfattande med djupgående kunskap från fallstudier. Projektets första del analyserar relationer mellan policy, näringsliv och arbetskraftsförsörjning, medan den andra delen består av fallstudier som undersöker hur gräsrotsentreprenörskap och arbetskraft kan skapa alternativa ekonomier. Projektet bidrar med ny kunskap om hållbar omställning av alternativa ekonomier genom att medskapa kunskap med ett flertal aktörer på olika geografiska nivåer.
Artikel i "Västerbotten förr och nu"; Thailändska bärplockare i svenska skogar – en nutidshistorisk tillbakablick
