Forskningsprojekt Under perioden ca 1935-1975 förändras det svenska musiklivet. Den klassiska musiktraditionen är inte längre ensam om att hävda ett konstnärligt syfte. Jazzmusiken växer fram som en alternativ musikform som förmedlar delvis andra kvalitéer.
I jazzen finns en stark rytmisk vitalitet, improvisationsförmåga och närvaro i samtiden. Från att vara underordnad dansen får jazzen gradvis en autonom ställning och inlemmas i statlig kulturpolitik och högskoleutbildning. Centralt i denna process är att jazzmusiker etableras som självständig musikerroll. Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur jazzmusikern etableras som självständig aktör i det svenska musiklivet. Särskilt kommer dynamiken mellan individuell livsstrategi, allmänhetens förväntningar och musikaliska val att belysas: vad har varit ”myt” och ”verklighet” vad gäller jazzmusiker i Sverige, hur har de påverkat varandra?
Finansår , 2005
huvudman: Alf Arvidsson, finansiar: Riksbankens Jubileumsfond, y2005: 2100,
Under perioden ca 1935-1975 förändras det svenska musiklivet i så måtto att den klassiska musiktraditionen, som den förmedlas via högskolor och läroböcker, inte längre är ensam om att hävda en konstnärlig syftning. Jazzmusiken växer fram som ett fenomen som förmedlar särskilda estetiska kvalitéer, som rytmisk vitalitet, improvisationsförmåga och närvaro i samtiden. Från att vara underordnad sällskapsdansen får jazzen gradvis en autonom konstnärlig ställning med konserten som främsta existensform och inlemmas i statlig kulturpolitik och högskoleutbildning. I dess efterföljd erövrar också folkmusiken en liknande ställning.
Centralt i denna process är den förändrade musikerrollen. Jazzmusikern etableras som självständig musikerroll vid sidan av den klassiskt skolade musikern och dansmusikern. I denna nya roll ligger inte bara teknisk skicklighet utan också ett konstnärligt agentskap, som förutom improvisationsförmågan också innefattar uppgifter som traditionellt fördelats på kompositör, arrangör och dirigent.
Syftet är att undersöka hur jazzmusikern etableras som självständig aktör i det svenska musiklivet, och därigenom belysa de processer som leder fram till dagens differentiering av konstmusikfältet. Särskilt kommer dynamiken mellan individuell livsstrategi, allmänhetens förväntningar och musikaliska val att belysas, eller annorlunda uttryckt: vad har varit ”myt” och ”verklighet” vad gäller jazzmusiker i Sverige, och hur har de påverkat varandra?
Ämnen: Etnologi
