Intervjustudie med förskollärare på förskolor som i begränsad omfattning arbetar med naturvetenskap
Forskningsprojekt
Forskning har visat på stor variation när det gäller hur naturvetenskap tas upp i förskolan. Det här sätts ofta i samband med förskollärares attityder till naturvetenskap, deras bristande kompetens och bristande självförtroende i att undervisa i ämnet.
Sedan 2012 har Kenneth Ekström deltagit projektet Förskolans praktik i mötet med naturvetenskap vilket finansierats av Vetenskapsrådet.
Projektöversikt
Projektperiod:
2016-01-01 –
2017-12-31
Finansiering
Projektet finansieras av Lärarhögskolan vid Umeå universitet.
Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet
Projektet avsåg att undersöka hur förskolors lokala kultur och förskollärares egna tankar om förskolans arbete med naturvetenskap formar aktiviteterna.
En slutsats från projektet är att förskolans lokala kunskapssyn och hur arbetslaget fungerar som grupp tycks ha en betydande effekt på utformningen av naturvetenskaplig verksamhet. I det insamlade datamaterialet hittade forskarna exempel på stor kreativitet och en rad metoder med vilka man organiserade lärandesituationer i naturvetenskap.
Tidigare forskning har förstått problem i arbetet med naturvetenskap i förskolan som något som haft samband med förskollärarnas kompetens i och förtroende att undervisa i ämnet. I datan för detta projekt kunde forskarna inte finna någon spänning mellan brist på kunskaper i naturvetenskap och/eller självförtroende.
För en ökad förståelse av de föreställningar om naturvetenskap i förskolan som finns och de hinder och möjligheter att utveckla ett förskoledidaktiskt arbete med naturvetenskap kompletteras den ovan redovisade studien med en intervjustudie av förskollärare och barnskötare anställda i förskolor som i låg grad arbetar med ett innehåll som de identifierar som naturvetenskap.
Den insamlade datan består av tre delar:
Enkätdata; en enkät distribuerades i ovan anförda projekt.
En reanalys av enkätresultatet görs för att identifiera mönster bland de förskolor som anger att de har en låg grad av naturvetenskapliga aktiviteter.
Huvuddata är 20 st individuella intervjuer med förskolepersonal och kompletterande intervjuer med deras arbetsledare samt 4 -5 stycken fokusgruppsintervjuer.
I analysen används Bernsteins teorier om klassifikation och inramning och framför allt begreppen "instructional discourse" och "pedagogical identities".
Analyser görs av vilka föreställningar som finns i materialet men också i vilken utsträckning de är konsistenta i relation till olika arbetslag. De gränsdragningar som görs mellan naturvetenskap och övrigt innehåll i förskolan och olika ramfaktorers betydelse för verksamhetens gestaltning analyseras.
