Forskningsprojekt
Projektet fokuserar på kriminallitteratur och främst på bilderna av mannen och kvinnan som begår brott. Vad är det verkliga brottet egentligen? Könsöverträdelser eller mord?
Jag undersöker och diskuterar parallellerna mellan dagens rådande föreställningar om kön och bilderna av de kriminella, farliga och, framförallt, ”monstruösa” kvinnor och män som huserar mellan pärmarna inom en av de mest populära litterära genrerna idag. Skillnaderna i karakteriseringen av manliga mördare och brottslingar i jämförelse med kvinnliga är ansenlig och projektet belyser hur detta är kopplat till genus, det socialt konstruerade könet. En brottsling är inte bara en brottsling, det är antingen en kvinnlig eller manlig brottsling, och med dessa könstillägg följer kulturella värderingar.
Målet med denna studie är att genom tematiska närläsningar av ett stort antal samtida litterära verk från den engelskspråkiga och skandinaviska världen och söka visa på parallellerna mellan dagens rådande föreställningar om kön och bilderna av de kriminella, farliga och, kanske framförallt, ”monstruösa” kvinnorna och männen. En mördare verkar inte "bara" vara en mördare, utan det är antingen en kvinnlig eller manlig mördare, och graden av deras brott mot lagen är baserad på graden av deras brott mot könsrollsnormerna.
Skillnaderna i karakteriseringen av manliga mördare och brottslingar i jämförelse med kvinnliga är ansenlig och projektet belyser hur detta är kopplat till genus. På vilka sätt är det sociala könet kopplat till våld i dagens kriminalromaner? Hur påverkar beskrivningarna av kön kriminalromanen som genre? Varför beskrivs mördare av manligt kön ofta som homosexuella eller transsexuella? Varför är kvinnliga mördare ofta väldigt fula och feta eller beskrivna som väldigt sexuella varelser? Jag hävdar att monstrositet är tätt sammankopplat till genusfrågor: kvinnlighet och manlighet. Det som utmärker den manliga gruppen rör frågor som sexuell ambivalens och/eller dubbeltydighet, intelligens, mental och fysisk styrka, kontroll, maktutövning. De kvinnliga monstren kan man känna igen rörande frågor om fetma, moderskap, sexualitet, och kropp (de är väldigt vackra eller väldigt fula). Studien har en tematisk indelning, där sexualiteter, kropp och makt är nyckelbegrepp. Även föräldraskap och klass kommer att diskuteras. Teoretiska studier om sexualitet, genus och populärlitteratur/kultur inramar projektet, och riktar sig till, och förenar, två discipliner: populärlitteratur och genusforskning. Tidigare genusforskning om denna genre har till största delen tenderat att fokusera på kvinnor i den passiva offerrollen eller som starkt subjekt i form av polis/detektiv etc och män som aktivt subjekt (oftast hjälterollen) som går tillbaka till både Conan Doyle och Chandler. Denna studie fyller därmed en lucka i forskningen kring en genre i allmänhet, och särskilt betydelsen av kön i denna genre.