Forskningsprojekt Övervakningsdiskussionen har de senaste åren nyanserats från att det enbart skulle ske ovanifrån, till att ses som något ständigt närvarande i alla lager av samhället.
Den övervakning som sker av stat och myndigheter, också kallad "hård" övervakning, har debatterats i såväl riksdag som offentlighet. "Mjuk" övervakning däremot - som rör kommersiella och icke-kommersiella aktörers användande av detta material och hur allmänheten förhåller sig till detta - har diskuterats i mindre omfattning. Det är vad iAccept-projektet avser att studera.
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond (3 907 000 kr)
När vi använder oss av tjänster som t.ex. Facebook eller Google medger vi bl.a. att dessa företag får lagra information, anpassa vårt innehåll efter den, överföra den till USA, och sprida den till tredje part för marknadsföring. Detta gäller även i olika omfattning material som kommer från våra smartphones (inkl. gps-information), kredit- och kundkortsanvändande, och handlingsmönster på internet. Detta kan man som individ givetvis uppfatta på olika sätt - att det är fullt legitimt, eller att det är att betrakta som ett intrång i den personliga integriteten.
Omfattningen av tillgänglig information, från ett flertal olika källor som kan länkas samman, gör det möjligt att tolka och analysera personers handlingar, levnadsmönster, relationer med andra personer, etcetera. Och som vi vet, i kölvattnet efter den så kallde Snowden-affären, har denna information även använts av säkerhetstjänster och myndigheter i flera länder. Men dylik information används också i olika utsträckning av andra icke-statliga aktörer.
Övervakningsdiskussionen har de senaste åren nyanserats från att det enbart skulle ske ovanifrån, till att ses som något ständigt närvarande i alla lager av samhället.
Projektet utgår från tre forskningsfrågor:
1) Hur genomförs denna övervakning av (i) kommersiella och (ii) icke-kommersiella aktörer? Hur resonerar man och hur legitimerar man sin verksamhet?
2) Hur uppfattas övervakning av (iii) allmänheten och av (iv) motståndsgrupper? Hur agerar dessa grupper i relation till denna form av övervakning?
3) Vilka anledningar och resonemang förs fram, för och emot mjuk övervakning inom och mellan dessa fyra grupper? På vilka grunder anses övervakning legitim eller illegitim.
