Forskningsprojekt I studien undersöks effekterna av alarmsignaler på människors uppmärksamhet, samt hur varningssignaler påverkar beteendet i en simulerad cockpitmiljö.
Personer med högstressyrken, som piloter och sjukvårdspersonal, måste ständigt vara uppmärksamma och reagera på varningssignaler i arbetsmiljön, exempelvis talade meddelanden eller abstrakta ljud. Problem kan uppstå i miljöer där människor ska hantera många arbetsuppgifter på samma gång, och dåligt utformade auditiva alarm kan i värsta fall leda till felbehandlingar eller flygolyckor.
FORTE, 2013-2016: 4 100 000 kr
Fabrice Parmentier, Prof
Dylan Jones, Prof
Anders Ågren, Prof
I det här projektet studeras därför vilka alarmsignaler som är bäst på att fånga uppmärksamheten. Dessutom undersöks hur olika signaler påverkar hur människor beter sig när de samtidigt måste utföra flera arbetsuppgifter i en cockpitmiljö.
Individer inom yrken så som piloter, operatörer av kärnkraftverk eller personal inom sjukvården måste ständigt vara uppmärksamma på varningssignaler (talade varningsmeddelanden eller abstrakta ljud) i sin arbetsmiljö. Dessa används förhållandevis mest inom yrken som kännetecknas av hög arbetsbelastning och hög stress på individen. De viktigaste varningssignalerna består av ljud, då det är svårare att ”blunda med öronen”.
Om upptäckten eller den förväntade reaktionen av ett alarm inte fungerar, kan detta bero på felaktig utformning av signalen, vilket kan leda till försämrad prestation hos operatören. Problem med auditiva alarm, kan uppstå i miljöer där operatörer skall hantera många arbetsuppgifter samtidigt, där det finns flera typer av alarm som skall uppmärksammas och orsaken till dem åtgärdas (t ex intensivvårdsavdelningar). Studier har visat att dåligt utformade auditiva alarm kan leda till felbehandlingar av patienter med allvarlig utgång, samt vara indirekt eller direkt orsak till flygolyckor.
Flertalet studier av auditiva alarm beaktar idag uteslutande enbart subjektiva bedömningar av den auditiva signalen. Studier har gjorts på relationen mellan människors subjektiva upplevelse av hur angeläget ett alarm är och själva varningssignalens utformning. Alarmstudier med subjektiva skattningar som metod har funnit att vissa egenskaper hos alarm (t ex viss tonhöjd, på vilket sätt ett talat meddelande uttalas) är bättre än andra, men det har sällan eller aldrig prövats med mer objektiva mått. Väldigt lite är känt, om hur dessa alarmsignaler påverkar människors koncentration, uppmärksamhet och minnesförmåga.
Denna studie ämnar därför studera effekterna av alarmsignaler på beteende i en väletablerad uppmärksamhetsuppgift för att där identifiera vilka alarmsignaler som är mest effektiva i att fånga uppmärksamhet. Därefter studeras effekten av dessa på människors beteende i en mer naturlig, simulerad cockpitmiljö där deltagarna får utföra flera uppgifter samtidigt.
