Forskningsprojekt Studier visar en ökning av mental ohälsa och vissa sexuella och reproduktiva hälsoproblem bland svenska ungdomar. Detta forskningsprojekt syftar till att utvärdera svenska ungdomsmottagningar med fokus på hur, varför, under vilka omständigheter och för vilka grupper av ungdomar de fungerar bra eller mindre bra.
Vi kommer också lägga till ett genusperspektiv. Projektet kommer att generera kunskap om fungerande svenska ungdomsmottagningar samt rekommendationer om hur man kan stärka ungdomsanpassningen av mottagningarna. Vi kommer också att kunna bidra till att förfina de kriterier för ungdomsanpassad hälso- och sjukvård som formulerats av Världshälsoorganisationen.
FORTE, 2015: 1 230 000 kr
Bruno Marchal
Sverige har ett mycket omfattande nätverk av ungdomsmottagningar. De är spridda över hela landet och syftar till att främja unga människors psykiska och fysiska hälsa, med tonvikt på sexuell och reproduktiva hälsa Trots att nätverket av mottagningar är omfattande och nationellt så har det gjorts mycket få utvärderingar av denna verksamhet.
Studier visar en ökning av mental ohälsa och vissa sexuella och reproduktiva hälsoproblem bland svenska ungdomar. Det finns en ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper av ungdomar i samhället, till exempel så rapporterar ungdomar från mindre gynnsamma sociala omständigheter mer fysiska och psykiska problem. Det finns också en skillnad mellan kön, flickor och unga kvinnor löper större risk att drabbas av psykiska problem, ätstörningar och sexuella övergrepp. Pojkar och unga män löper större risk för trafikskador och självmord och har sämre tillgång till hälsovård jämfört med kvinnor. Det finns därför anledning att utföra en fördjupad studie av ungdomsmottagningarnas funktion och vad som kan göras för att förbättra dem.
Detta forskningsprojekt syftar till att utvärdera svenska ungdomsmottagningar med fokus på hur, varför, under vilka omständigheter och för vilka grupper av ungdomar de fungerar bra eller mindre bra. Forskningen baseras på förståelsen att ungdomsanpassad hälsovård bidrar till att förbättra ungdomars hälsa. Med andra ord, om hälso- och sjukvården är ungdomsanpassade så kommer fler ungdomar att söka sig till mottagningarna och dra nytta av tillgänglig information och vård. Projekt baseras på Världshälsoorganisationens definierade kriterier för ungdomsanpassad hälso- och sjukvård som inkluderar tillgänglighet, acceptans, jämlikhet, lämpligheten och effektiviteten för olika ungdomsgrupper. Vi kommer också lägga till ett genusperspektiv, eftersom man sett att hälsoproblem och hjälpsökande beteende av unga människor är relaterade till sociala aspekter av kön, särskilt när det gäller mental hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa.
Vi använder oss av en fallstudiedesign. Först kommer ett representativt urval av ungdomsmottagningar bedömas för deras grad av ungdomsanpassning med hjälp av en reviderad version av ett frågeformulär som utvecklats av Världshälsoorganisationen (YFHS WHO + ). Därefter kommer ungdomsmottagningar med olika grad av ungdomsanpassning att väljas ut och studeras på djupet. I vart och ett av de utvalda fallen kommer kvalitativ information samlas in genom: 1) granskning av handlingar, tidigare utvärderingar och statistiska rapporter, 2) observationer av det dagliga arbetet och gruppmöten på ungdomsmottagningen, 3) djupintervjuer med medlemmar av personalen 4) fokusgruppsdiskussioner med ungdomar (både de som besöker och de som inte besöker ungdomsmottagningarna), och 5) djupintervjuer med representanter från socialtjänsten, skolan, ungdomsorganisationer och föreningar i ungdomsmottagningarnas geografiska upptagningsområde. Alla insamlade data kommer att ligga till grund för en jämförelse mellan de olika fallen. Analysen syftar till att förstå de mekanismer som gör att vissa mottagningar är mer ungdomsanpassade än andra. Vi kommer då att få en ökad förståelse för varför, hur, under vilka omständigheter och för vilka grupper av ungdomar fungerar vissa ungdomsmottagningar bättre.
Detta projekt kommer att generera kunskap om fungerande svenska ungdomsmottagningar samt rekommendationer om hur man kan stärka ungdomsanpassningen av mottagningarna. Vi kommer också att kunna bidra till att förfina de kriterier för ungdomsanpassad hälso-och sjukvård som formulerats av Världshälsoorganisationen.
