Hur ser ungdomar och ledare på barnkonventionen i svensk idrott?
Forskningsprojekt
Studiens syfte är att förstå hur barn, ungdomar och ledare inom både lagidrott och individuell idrott uppfattar verksamheten i relation till innehållet i FN:s konvention om barns rättigheter.
Svensk idrottsrörelse har antagit riktlinjer om att följa FN:s barnkonvention, som bl a innehåller artiklar om att respektera barns åsikter och att sätta deras bästa i främsta rummet. Samtidigt visar aktuell forskning att barn inom idrotten ofta behöver stöd av vuxna för att kunna göra sig hörda. I studien ingår 11–16-åringar som är aktiva inom fotboll eller ridsport, och deras ledare. Syftet är att beskriva hur barn och ledare ser på idrottsverksamheten i förhållande till de grundläggande artiklarna i barnkonventionen, och att undersöka vilka utmaningar som finns för att kunna omsätta barnkonventionens intentioner i olika idrottsmiljöer.
Att lyssna på barn och ge dem ett större inflytande har varit politiskt i fokus under de senaste två decennierna. Behovet att stärka och skydda barn i samhället har tydliggjorts på ett annat sätt än tidigare. FN:s konvention om barns rättigheter har varit en motor i denna förändringsprocess. Genom en starkare betoning på barnkonventionen i statliga och kommunala regleringar blir kraven mer framträdande. Så är också fallet inom den svenska idrottsrörelsen som från och med 2009 antagit riktlinjer om att barn- och ungdomsidrottens verksamhet ska följa barnkonventionen.
Studiens syfte är att beskriva och förstå hur barn, ungdomar och deras ledare inom lag- och individuell idrott uppfattar idrottsverksamheten i Sverige i relation till innehållet i de fyra grundläggande artiklarna i FN:s barnkonvention. Dessa inrymmer områden med respekt för barnets åsikter, barns bästa i främsta rummet, barns rätt till utveckling och att inte diskrimineras. Studien syftar också till att problematisera möjligheter och svårigheter med att inom barn- och ungdomsidrotten tolka och omsätta barnkonventionens intentioner i olika idrottsmiljöer.
Studien har en särskild idrottslig relevans genom den belysning som ges över de utmaningar som idrottsrörelsens aktuella arbete med att bedriva barn- och ungdomsidrotten i enlighet med FN:s barnkonvention står inför. Det finns idag en otillräcklig kunskap om vad detta innebär och hur det uppfattas i olika idrottsliga kontexter. Studien behövs för att utveckla kunskapen om idrottsutövande flickors och pojkars erfarenheter av barn- och ungdomsidrott och vad det innebär för barn och vuxna att varje barn inom idrotten har dessa rättigheter.
I studien ingår barn och ledare från Sverige. Barnen utövar fotboll eller ridsport och är 11 och 16 år gamla. Med en barncentrerad utgångspunkt baserad på den nya barndomssociologin (Prout & James, 1997; Lee, 2001; Mayall, 2002) studeras barns och ledares uppfattningar om idrotten i frågor som kan relateras till barnkonventionens fyra grundläggande artiklar. Den metodologiska ansatsen är kvalitativ och inspirerad av narrativ analys (Patton, 2002; Wigg, 2009). De huvudsakliga metoderna för datainsamling är halvstrukturerade djupintervjuer och barns skriftliga livsberättelser som analyseras tematiskt utifrån ett generations- och ett genusperspektiv.