Hur sårbar är skogen och olika skogsanvändare för klimatförändringar?
Forskningsprojekt
Projektet syftar till att dels undersöka vilka olika mål olika skogsanvändare har, och hur målen beskrivs i policydokument och lagstiftning, dels undersöka hur olika beslutssystem kommer att påverkas av framtida klimatförändringar.
Skogsbruk, rennäring och turism är bara några som använder sig av skogsområden - och ibland har olika användare olika uppfattning om hur skogsresurserna ska användas. Klimatförändringar kommer att påverka skogsresursen, och kan kräva ytterligare samarbete och anpassningar hos olika skogsanvändare.
Det här projektet syftar till att för det första undersöka de olika mål som olika skogsanvändare har med skogen, och hur de beskrivs i policydokument och lagstiftning; för det andra att undersöka hur de här beslutssystemen för skogsanvändning skulle påverkas av påverkan på resursen genom klimatförändringar.
Skogsbruket, rennäringen och turismen är bara några av de som använder sig av skogsområden - och ibland har olika uppfattning om hur skogsresurserna ska användas. Klimatförändringar kommer att påverka skogsresursen, och kan kräva ytterligare samarbete och anpassningar hos olika skogsanvändare.
Det här projektet syftar till att för det första undersöka de olika mål som olika skogsanvändare har med skogen, och hur de beskrivs i policydokument och lagstiftning. Är olika sektoriella mål väl integrerade? Var finns de sårbara punkterna i systemet - ligger de t ex i otillräcklig lagstiftning eller i implementering? Har olika aktörer möjlighet att säga sin mening? Finns det vissa delar av systemen som fungerar bättre än andra, och skulle de i så fall kunna fungera som modeller för andra?
För det andra syftar projektet till att undersöka hur de här beslutssystemen för skogsanvändning skulle påverkas av påverkan på resursen genom klimatförändringar. Klimatförändringar kräver anpassning och samordning. Hur väl rustade är systemen - som policy, lagstiftning och existerande samordning - för detta?
För att kunna undersöka detta använder sig projektet av ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt. Det är uppbyggt som ett samarbete mellan en statsvetare och en ekolog, och använder sig av flera olika metoder: enskilda intervjuer och gruppintervjuer, litteraturstudier, och utarbetandet av framtida scenarier samt modeller. Projektet hoppas kunna visa hur väl vi kan anpassa oss till förändringar och var sårbarheten ligger, vilket kan användas för att förbättra skogsanvändning och samordning mellan aktörer.