Doktorandprojekt Under senare år har det skapats ett antal mekanismer och undersökningar inom FN för att samla in, bevara och utreda bevisning om allvarliga internationella brott begångna i väpnade konflikter (bl.a. Syrien, Burma, Sudan, Ukraina, Palestina/Israel), samt att stödja rättegångar i behöriga internationella eller nationella domstolar. I projektet undersöks de folkrättsliga förutsättningarna för dessa FN-undersökningar att verka, i en tid som präglas av geopolitisk osäkerhet, rivalitet och konflikt.
Emil Wistrand Johansson är doktorand vid Juridiska institutionen med särskilt intresse för internationell straffrätt, FN och ansvarsutkrävande.
Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) skapades för mer än 20 år sedan med syfte att utreda och lagföra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmordsbrott och aggressionsbrott. ICC:s behörighet är dock inte automatisk och global utan är beroende av att berörda stater har accepterat ICC, eller att FN:s säkerhetsråd hänskjuter en situation dit. Denna brist på behörighet blir särskilt slående i situationer av massövergrepp, såsom Syrien eller Burma.
Detta ledde till att tre nya typer av undersökningsmekanismer för Syrien (IIIM), Burma/Myanmar (IIMM) och Islamiska staten i Irak (UNITAD) skapades inom FN mellan åren 2016-18 för att samla, bevara och utreda bevisning om allvarliga internationella brott, samt att stödja rättegångar i behöriga internationella eller nationella domstolar. Dessutom har ett antal av FN:s undersökningskommissioner (bl.a. för Ukraina och för Israel/Palestina) getts liknande mandat. Dessa FN-mekanismer och undersökningar är inga domstolar och de saknar behörighet att väcka åtal. Istället är de helt beroende av frivilligt samarbete med olika typer av aktörer för att lyckas med sitt mandat.
I projektet undersöks hur FN-utredningar relaterar till folkrätten, särskilt den internationella straffrätten, mot bakgrund av en växande mängd information om övergrepp och att allt fler aktörer på olika sätt är inblandade i utredningar om krigsförbrytelser i nutida konflikter. Särskilt fokus är på hur folkrätten möjliggör och begränsar FN-undersökningars förutsättningar att samverka med individer, stater, FN och ICC, samt icke-statliga aktörer som utreder brott. Målsättningen är att klargöra FN-undersökningars funktioner och roller i internationell straffrätt och som internationella svar på situationer av massövergrepp.
