Hur fungerar samarbetsorgan mellan kommuner och civilsamhället?
Forskningsprojekt
I nästan alla svenska kommuner finns samarbetsorgan mellan kommuner och civilsamhällets organisationer. Det gäller t.ex. kommunala pensionärsråd och funktionshinderråd (motsvarande). De är ofta forum för samråd men kan ibland också ha beslutsuppgifter. I detta projekt undersöker vi dels förekomsten av sådana organ i Sverige, dels vilken roll ledamöter i sådana organ uppfattar att de har i den lokala politiken. Projektet är en del av en internationell studie av dessa förhållanden i 20 länder.
Projektet avser att bidra med ny kunskap inom ett hittills outforskat område som gäller hur samarbetsorgan mellan kommuner och civilsamhällets organisationer fungerar. Den svenska studien är en del av en internationell jämförande studie i 20 europeiska länder. Syftet är att kartlägga förekomsten av dessa samarbetsorgan och analysera vilken roll de har i den lokala politiken. Kartläggningen av förekomsten är avslutad. En enkätundersökning genomförs bland ledamöter av samarbetsorgan. Projektet kommer att svara för nya och unika inblickar i hur samspelet mellan kommuner och civilsamhälle ser ut.
Internationellt forskningsprojekt om kommunala samarbetsorgan Samarbetsorgan mellan kommuner och civilsamhälle har existerat länge i många länder i Europa men har hittills inte varit föremål för systematiska och jämförande forskningsinsatser. Bristen på kunskap förvånar eftersom just förekomsten av integrering mellan kommuner och civilsamhälle är en central komponent i en väl fungerande lokal demokrati. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet.
Detta projekt är den svenska delen av en internationell jämförande studie med titeln ”Local State-Society Relationships”. Syftet är att kartlägga förekomsten av samarbetsorgan i ett 20-tal europeiska länder och analysera vilken roll dessa spelar i den lokala politiken. Projektet består av två delar – en inledande som summerar huvudmönster av relationer mellan kommuner och civilsamhälle och en andra del som med hjälp av enkätundersökningar bland samarbetsorganens medlemmar undersöker vad det innebär att vara representant i ett sådant organ och vad dessa har för betydelse i den lokala politiken.
Den svenska delstudien Den första delen av studien har avslutats och de svenska förhållandena analyseras i Lidström och Feltenius 2021 (se nedan under länkar och mer läsning). Ett viktigt resultat är att samarbetsorgan är särskilt vanliga inom välfärdssektorn och där syftet är att skapa samarbetsytor gentemot invandrare och nationella minoriteter.
Projektet har fortsatt med en enkätundersökning från december 2020 till april 2021 bland ledamöter av fem typer av samarbetsorgan. Det gäller kommunala pensionärsråd, kommunala råd för funktionshindrade (eller motsvarande), kommunala råd för nationella minoriteter och kommunala invandrar/integrationsråd. Dessutom undersöks ledamöterna i de lokala aktionsgrupper (LAG) som är en del av beslutsstrukturen i EU:s Leader-program, som stöder utvecklingsprojekt på landsbygden. Resultaten från enkätundersökningen kommer att publiceras i en svenskspråkig rapport våren 2022 och i en internationell antologi senare samma år.