Hur fungerar kommunala insatser för unga som varken arbetar eller studerar, och varför?
Forskningsprojekt
I projektet kombineras en teoridriven utvärdering med en konceptuell kartläggningsstudie för att generera detaljerad och aktionsinriktad kunskap om insatser för unga som varken arbetar eller studerar.
Syftet med detta projekt är att studera hur kommunala insatser för unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) fungerar, och varför. Dessutom ämnar projektet identifiera strukturella och organisatoriska problem i det lokala arbetet med gruppen samt ge förslag på förbättringar i nära dialog med berörda aktörer. Mot denna bakgrund kommer projektet generera detaljerad kunskap relevant för verksamhetsutveckling samt lägga en viktig grund för efterföljande effektutvärderingar.
Unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp som delar erfarenheten av att stöta på hinder på vägen från ungdomstid till vuxenliv. Trots att det finns insatser i Sverige och internationellt som verkar för att främja gruppens sysselsättning och förbättra välbefinnandet saknas kunskap om hur dessa fungerar, och varför. Dessutom finns en brist på kunskap om strukturella och organisatoriska faktorer som påverkar insatsernas genomförande.
Hur fungerar kommunala insatser för unga som varken arbetar eller studerar, och varför?
För att studera hur kommunala insatser för unga som varken arbetar eller studerar fungerar, och varför genomförs först en svensk fallstudie. Med utgångspunkt i en teoridriven utvärderingsmetodik (realist evaluation) genomförs och analyseras observationer, intervjuer, dokument och statistik från kommunala insatser i åtta svenska kommuner genom. Därefter genomförs en teoridriven litteraturstudie (realist synthesis) i vilken internationell forskning inom området analyseras för att spegla de svenska resultaten mot en vidare kontext.
Hur kan det lokala arbetet med unga som varken arbetar eller studerar förbättras?
För att identifiera problem i det lokala arbetet med unga som varken arbetar eller studerar samt ge förslag på förbättringar genomförs en ”konceptuell kartläggning” (concept mapping). Med hjälp av denna praktiknära, aktionsinriktade och samskapande metod involveras aktörer för att i ett första steg identifiera strukturella faktorer och organisatoriska omständigheter som på strategisk och operativ nivå försvårar det lokala arbetet med unga som varken arbetar eller studerar. Därefter involveras dem i diskussioner för att hitta gemensamt hitta lösningar på de identifierade problemen.