Hur använder socialarbetare och läkare kunskap i praktiken? En jämförelse mellan två professioner
Forskningsprojekt
Projektet studerar hur kunskap används i praktiken av socialarbetare och läkare, respektive socionom- och läkarstudenter.
I den aktuella satsningen på evidensbaserad praktik i Sverige förväntas socialarbetare att använda kunskap i enlighet med de principer som den evidensbaserade medicinen bygger på. I anslutning till det vill staten förändra den svenska socionomutbildningen så att den – i likhet med läkarutbildningen – förbereder studenterna för en evidensbaserad praktik. Frågan är om denna jämförelse mellan socialarbetare och läkare är rimlig?
I projektet undersöks bl.a. vilka typer av kunskap som används av de olika grupperna, i vilka situationer olika typer av kunskap används, samt vilka skillnader det finns mellan de studerade grupperna.
I den aktuella satsningen på evidensbaserad praktik i Sverige förväntas socialarbetare att använda kunskap i enlighet med de principer som den evidensbaserade medicinen bygger på. I anslutning till det vill staten förändra den svenska socionomutbildningen så att den – i likhet med läkarutbildningen – förbereder studenterna för en evidensbaserad praktik. Det är emellertid legitimt att fråga om jämförelsen mellan socialarbetare och läkare är rimlig, bl.a. med hänsyn till att dessa professioner skiljer sig åt i flera grundläggande avseenden (t.ex. kunskapsbas, utbildning, målgrupper, brukares problem, arbetsmetoder). Forskningsläget när det gäller dessa professioners kunskapsanvändning i praktiken är mycket oklart, fr.a. saknas jämförande studier på området. Därför är det motiverat att systematisk studera och jämföra dessa professioners användning av kunskap.
Syftet är att analysera och jämföra hur kunskap används i praktiken av socialarbetare och läkare, respektive socionom- och läkarstudenter.
Några av studiens specifika forskningsfrågor är: Vad uppfattas som kunskap? Vilka typer av kunskap används? I vilka situationer används olika typer av kunskap? Hur motiveras kunskapsanvändningen? Hur påverkas kunskapsanvändningen av kontextuella villkor? Vilka skillnader finns mellan de studerade grupperna?
Data från de fyra respondentgrupperna (socialarbetare, läkare, socionomstudenter, läkarstudenter) kommer att samlas in med tre olika metoder: 1) narrativa beskrivningar av kritiska händelser i kombination med en kort enkät, 2) en kombinerad fokusgrupps- och vinjettmetod, 3) semistrukturerade intervjuer.
I projektet används två typer av teori: typ 1 för att analysera olika former av kunskap, typ 2 för att analysera professioners kunskapsanvändning och syn på kunskap.