Doktorandprojekt I projektet studeras villkoren för frivilligt socialt engagemang och social aktivism från ett moralfilosofiskt och etnografiskt perspektiv, med särskilt fokus på de konflikter och motsägelser som är förenade med viljan att hjälpa andra.
Går det att engagera sig för andras intressen, utan att själv hamna i centrum? Är den altruistiska gåvan omöjlig? Frågorna utforskas i dialog med intervjudeltagare, feministisk etik och postmodern filosofi.
I Sverige har under 2010-talet, som en konsekvens både av ett omfattande flyktingmottagande och fattigdomsmigration inom EU, nya sociala rörelser och ideella nätverk för insamlingar, härbärgen, soppkök, samhällsinformation och opinionsbildning uppstått. Tillsammans med etablerade idéburna organisationer har civilsamhället fått nya uppgifter när välfärdsstaten inte hunnit med, eller inte ansett sig bära ansvaret för tiggande EU-medborgare, papperslösa, transitflyktingar som velat passera Sverige obemärkt för att söka asyl i andra länder eller andra utan rätt till försörjningsstöd. Detta forskningsprojekt undersöker några av de konflikter, maktförhållanden och dilemman som denna form av hjälparbete aktualiserar.
I projektet studeras villkoren för frivilligt socialt engagemang och social aktivism både från ett moralfilosofiskt och ett etnografiskt perspektiv, med särskilt fokus på de konflikter som är förenade med viljan att hjälpa andra. Hur kan man förstå den nära kopplingen mellan omsorg och maktutövning, mellan medlidande och paternalism? Den goda viljans spänningsfält undersöks som en fråga för feministisk etik, men relateras också till det politiska konfliktfält som gränslandet mellan välgörenhet och social aktivism utgör, och de pågående omförhandlingarna av den svenska välfärdsregimen. Studien utgår därför från ett specifikt exempel på engagemang och socialt problem - nämligen det mångfacetterade frivilliga arbetet för och med utsatta EU-medborgare som idag utförs i många svenska kommuner. Intervjuer har genomförts med personer som är engagerade i såväl etablerade frivilligorganisationer som nybildade nätverk och autonoma politiska grupper på vänsterkanten, med fokus på de engagerades upplevda dilemman och strategier för att hantera och undvika det ojämlika maktförhållandet mellan de själva och mottagarna av deras hjälpinsatser. Teoretiskt har studien sin hemvist i dekonstruktion och feministisk postmodern etik, vilket sätter frågor om maktförhållanden och meningsskapande i centrum för diskussionen.
