"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Historisk befolkningsstatistik på Internet

Forskningsprojekt Den svenska befolkningsstatistiken i Tabellverket från tiden 1749–1859 är en viktig del av vårt kulturarv. Genom att detta projekt tillgängliggörs skapas en unik resurs för forskning.

Sverige har världens äldsta nationella befolkningsstatistik genom tillkomsten av Tabellverket 1749, som är baserad på prästernas församlingsstatistik. Tabellverket hjälper oss förstå demografiska förändringar i det förindustriella samhället, och är av stort intresse för nationell såväl som internationell forskning. Idag är uppgifterna på församlingsnivå svårtillgängliga. Projektet syftar till att skapa ett fritt tillgängligt verktyg där man med hjälp av bland annat kartor kan presentera data för de mest centrala delarna av Tabellverket för de områden och tidsperioder man är intresserad av.

Projektansvarig

Sören Edvinsson
Professor emeritus
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-01-01 2011-12-31

Finansiering

Finansieringsår: 2009, 2010, 2011

Finansiär: Vetenskapsrådet (y 2009: 1071; y 2010: 1559; y2011: 1364)

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Enheten för demografi och åldrandeforskning

Forskningsområde

Historia

Projektbeskrivning

Den svenska befolkningsstatistiken i Tabellverket från tiden 1749 – 1859 är en viktig del av vårt kulturarv. Det är ett mycket värdefullt
material som utgör den tidigast förda befolkningsstatistiken i världen. Syftet med detta projekt är att skapa en unik infrastruktur för i huvudsak forskning i form av ett användarstyrt och fritt tillgängligt verktyg där man med hjälp av, bland annat, kartor ska kunna visa data för de mest centrala delarna av Tabellverket (totalbefolkning, födda, döda, flyttningar uppdelat på kön och vigslar) för de områden och tidsperioder man är intresserad av.

I Tabellverket finns en oerhörd mängd data om vitt skilda områden fördelade på ålder och kön: födda och döda, vigslar, dödsorsaker,
yrkesuppgifter, barnaföderskornas ålder och ekonomiska villkor, in- och utflyttning och annan information i form av hushållens antal
och storlek. Materialet sträcker sig från 1749 till 1859 och informationsinnehållet blev med tiden mer och mer fylligt i sin utformning.

Uppgifterna i Tabellverket är sammanställda på särskilda formulär och tagna ur de kyrkböcker som fördes av landets
församlingspräster. Tabellverket innehåller därmed information om befolkningen enda ned till de enskilda församlingarna i hela
Sverige.

Hela Tabellverket har digitaliserats av Demografiska databasen och finns tillgängligt efter att intresserade kontaktar DDB. Detta
förfarande är dock omständligt och tidskrävande. Detta projekt kommer därför att underlätta för forskare, lärare, studenter och andra
intresserade att ta del av informationen i Tabellverket på ett enkelt och smidigt sätt. Genom att ta ut de mest centrala delarna ur
Tabellverket kommer det att bli enkelt att för vem som helst att skapa befolkningsstatistik på församlingsnivå för tiden före 1860.
Ett visualiseringsverktyg som detta projekt ska skapa, har länge varit efterfrågat av forskare och lärare eftersom komplexa
förändringar i tid och rum ger stora möjligheter till nya analyser och idéer för nya vetenskapliga teorier.

För att skapa filer, användbara för forskning baserat på Tabellverkets statistik och som användaren själv ska kunna ladda ner,
kommer verktyget också att anpassas för att klarar av att skapa filer i de vanligaste filformaten för dokument, statistik och
geografiska informationssystem (GIS).

Idag används fortfarande sporadiska och ofullständiga uppgifter som baseras på data från början av 1900-talet, vilket är ett resultat
av den bristande tillgängligheten till källmaterialet på församlingsnivå. Trots Tabellverkets omfång och betydelse för
befolkningshistorisk forskning används det tyvärr idag i relativ liten utsträckning. Att enkelt och fritt tillgängliggöra dessa källor skulle därför kunna hjälpa forskarsamhället att, i större utsträckning och med högre kvalitet, skapa kunskap kring de demografiska förändringarna som skedde i det förindustriella samhället.

Utifrån de data som görs fritt tillgängligt kommer det att vara möjligt att studera befolkningsutvecklingen i tid och rum avseende
dödlighet, spädbarnsdödlighet, fertilitet, flyttningar men också folkhälsa. Det finns, till exempel, ytterst liten kännedom om
utomäktenskaplig fertilitet och detsamma gäller flyttningar. Genom att utöka de centrala delarna i Tabellverket med ett antal variabler
som beskriver folkhälsa kommer forskare att kunna göra mycket värdefulla jämförelser mellan historiska och moderna statistiska
data, något som är helt unikt.
Senast uppdaterad: 2023-01-16