Forskningsprojekt Klimatförändringen skadar kulturhistoriska värden i Sverige genom översvämning, erosion, brand, torka, mögel, skadedjur m.m. Även den gröna omställningen kommer att medföra skador. Men det saknas system för prioritering mellan vilka platser som ska räddas eller tillåtas gå förlorade. Genom intervjuer och enkäter till antikvarier vid länsstyrelse, kommun och nationell nivå samt GIS-analyser kommer vi fördjupa kunskapen om detta och föreslå lösningar.
Projektet studerar de offentliga antikvariska företrädarnas synsätt kring prioritering av klimatförändringshotade kulturhistoriska lämningar, samverkanspreferenser och metoder för urval för hållbar förvaltning och skydd. Resultat från djupintervjuer, enkätstudier och fallbaserade övningar kommer att användas som underlag för design av en prototyp GIS-baserad beslutssystem kopplat till nationella databaser. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeologi, kulturgeografi och statsvetenskap vid Umeå universitet samt Haninge kommun och näringsliv.
Dr. Hans Antonson
Camilla Eriksson, Haninge kommun, Forskare/utredare
Klimatförändringen påverkar kulturhistoriska värden negativt genom erosion, krosskador, brand, torka, mögel, svamp och skadedjur. I ett tidigare forskningsprojekt finansierat av Trafikverket var en av våra slutsatser att ”En effektiv planering kräver tydlighet om vilka typer av kulturmiljöer inklusive landskap, som bör klimatanpassas (exempelvis skyddas eller dokumenteras) till ett förändrat klimat. Det kräver en prioritetsordning”.
Internationell forskning om hur prioritera bland kulturhistoriska värden som riskerar att försvinna till följd av klimatförändring är ovanlig. Instrument för att utvärdera kulturarvet sträcker sig från katastrofplanering i arkiv och museer till US National Parks Services ‘four pillars’ approach (vetenskap, begränsning, anpassning, kommunikation).
I Sverige saknas såväl enighet kring tankar om hur prioriteringen ska gå till, vad som ska prioriteras över annat som går förlorat och hur den antikvariska sektorns offentliga företrädare tänker kring skala och regionala skillnader. Vi vill bygga vidare på våra vunna erfarenheter genom en fördjupning och skapa underlag för utveckling av ett beslutsstödsystem kring prioritering och klimathot.
Resultaten kommer att öka beredskapen samt tar höjd för olika typer av målkonflikter. En prototyp till ett GIS-baserat beslutsstödsystem kommer att designas för framtida utveckling av ett nationellt system för stöd i beslut kring prioritering av hotat kulturarv. Detta kommer att kunna kopplas in i nationella system för hantering av arkeologiska data som utvecklas i SweDigArch infrastrukturen (www.swedigarch.se).
