Forskningsprojekt För urfolk i norra cirkumpolära områden som lever av jakt och renskötsel är hemmets härd en central plats i många avseenden. I internationellt projket mellan urfolk, museer och forskare kommer det historiska och samtida boendemönstret i norr studeras
Trots ett århundrade av statliga efterforskningar i det arktiska området finns en undermålig bild av demografiska mönster bland familjer i norr. BOREAS projektet utgörs av fem delprojekt från Canada, USA, Norge, Finland och Sverige. Forskningen kommer att bedrivas i nordvästra Canada, i norra delarna av Sverige, Finland och Norge, på Kola halvön, Taimyr och Zabaikal’e i Ryssland och vid National Museum of the American Indian i USA. Urfolken i dessa områden utgörs av Tlicho (Dogrib) Dene, Inuvvialit, Dolgan, Evenki och Samer. Det huvudsakliga syftet för projektet är att belysa boendemönstret i norr.
Finansår , 2007, 2008, 2009
huvudman: Per Axelsson, finansiar: Kungl Vitterhets Akademien (KVHAA) & European Science Foundation, y2007: 100, y2008: 500, y2009: 500,
För urfolk i norra cirkumpolära områden som lever på jakt och renskötsel är hemmets härd – eldstad – en central plats i många avseenden. Härden, hemmet och hushållets är också i fokus i det projekt som erhållit stöd från ESF mellan 2007-2010. Det totala stödet till projektet uppgår till drygt 16 miljoner SEK. Genom samarbete mellan urfolk, forskare från museer, arkeologer, antropologer och historiedemografer ämnar projektet undersöka och demonstrera den speciella dynamik som finns inom hushåll i nordliga cirkumpolära områden och bidra till den kulturella revitalisation som redan är satt i rörelse bland dessa urfolkssamhällen.
BOREAS projektet utgörs av fem delprojekt från Canada, USA, Norge, Finland och Sverige. Forskningen kommer att bedrivas i nordvästra Canada, i norra delarna av Sverige, Finland och Norge, på Kola halvön, Taimyr och Zabaikal’e i Ryssland och vid National Museum of the American Indian i USA. Urfolken i dessa områden utgörs av Tlicho (Dogrib) Dene, Inuvvialit, Dolgan, Evenki och Samer.
Trots ett århundrade av statliga efterforskningar i det arktiska området finns en undermålig bild av demografiska mönster bland familjer i norr. Därför utgör ett delområde i detta projekt att studera boendemönster utifrån det demografiska material som existerat i århundraden. Arkeologin har länge fokuserat på härden, hemmet, tältplatsen bland urfolk i norr, dock visar forskning på att kunskapen om aktivitetsmönster och den inre arkitekturen inne dem är mycket begränsad. Slutligen, även om den koniska kåtan/tepeen blivit en, i det närmaste, stereotypisk symbol för nordliga urfolk världen över, vittnar hantverkare som arbetar inom olika revitaliseringsprojekt att kunskap saknas om hantverket med och sociala strukturer inom dessa byggnader.
Den huvudsakliga syftet för projektet är att belysa boendemönstret i norr. Det övergripande projektet har tre forskningsinriktningar.
a) Kontextualisera den inhemska traditionella kåtan/tältet, dess inre arkitektur
b) Analysera användandet av utrymme inom samtida och förhistoriska boplatser
c) Analysera dynamiken i samtida och historiska hushåll.
Projektets mål är att
1) Kontextualisera kunskap om cirkumpolära boplatser och hushåll.
2) Förstå härd och hushåll som arenor för lärande, kunskap, minne och kommunikation.
3) Studera likheter och skillnader i huskonstruktion och organisationen av inhemska omgivningar i hela den undersökta regionen.
4) Studera förändringsprocesser och kulturella kontakter i cirkumpolära hushåll
5) Utarbeta en metod för att återbörda kunskap mellan museer och lokalsamhällen.
6) Etnografiskt studera hur användandet av utrymme och ceremonier i cirkumpolära hem
7) Använda ny miljöarkeologisk teknik för att studera forntida boplatser.
För mer information se projektets hemsida http://www.sami.uit.no/boreas/index.html
För information om den svenska insatsen i projektet kontakta
Per Axelsson, Centrum för Samisk forskning,
Ämnen: Historieämnen, Historia
