HELENA LORÉN - Trygghet i föräldraskapet: för att främja folkhälsan

Projektbeskrivning

Bakgrund

Antalet barn med psykisk ohälsa och psykosomatiska problem ökar samtidigt som hälsoklyftorna vidgas. Det förekommer en ökad förekomst av övervikt och fetma hos barn och unga som en följd av minskad fysisk aktivitet och felaktig kost där det finns tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Ett av den svenska regeringens målområden för en god och jämlik hälsa är “det tidiga livets villkor”. Där belyses vikten av en bra start i livet och trygga uppväxtvillkor för att få en bra hälsa som vuxen. På regeringsnivå finns en oro över utvecklingen som speglas i “ en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd ”, där fokuseras främst på barnets behov, men även på betydelsen av att stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Dynamiska förändringar i samhället har förändrat strukturen för familjer i västvärlden, och förutsättningarna för familjelivet idag skiljer sig på många sätt från tidigare generationer. Flera faktorer bidrar till detta såsom ökad mobilitet, teknisk utveckling och mer stress. Det har aldrig varit ett så stort behov av ett tydligt och närvarande föräldraskap som nu. Samtidigt så finns det en osäkerhet i hur föräldraskapet ska utövas och vad som är bäst för barnet. Att känna sig som en tillräckligt bra förälder är en av grunderna för ett tryggt föräldraskap och det leder i sin tur till en skyddande miljö för barnet.

Syfte

Syftet med doktorandarbetet är att öka upplevelsen av föräldraförmåga och känsla av trygghet i föräldraskapet genom att reflektera angående förhållningssätt och attityder i samspelet med barnet, samt undersöka om ett individanpassat, digitalt föräldrastödsprogram kan användas inom primärvården för att vid behov förstärka traditionellt föräldrastöd.

Metod

Delstudie 1: Genom en kvalitativ intervjustudie identifiera vilka faktorer i dagens samhälle som främjar respektive hindrar en hälsosam övergång till föräldraskapet för att sedan kunna utforma stödjande aktiviteter och digitala arenor.
Delstudie 2: Pilotstudie, randomiserad klinisk prövning (RCT) för att utvärdera den praktiska genomförbarheten av interventionen individanpassat digitalt föräldrastödsprogram i primärvården.
Delstudie 3: RCT studie, vilken effekt har det internetbaserade individanpassade föräldrastödsprogrammet jämfört med treatment as usual (TAU) gällande föräldrastress och upplevd föräldraförmåga? Finns det någon samspelseffekt mellan internetbaserat individanpassat föräldrastödsprogram och fysiska gruppträffar.
Delstudie 4: Systematisk litteraturöversikt inom området.

Relevans

Studien förväntas visa om digitalt föräldrastöd som komplement till traditionellt föräldrastöd, kan ha effekt och göra ett mer strukturerat stöd tillgängligt för fler föräldrar. På det sättet visa metoder för att på ett bättre sätt kunna samspela med sitt barn när det uppstår konflikter, men även vägleda i djungeln med skärmanvändning och de konsekvenser det får för minskad fysisk aktivitet och framtida ohälsa. Dessutom kan studien bidra till primärvårdens folkhälsouppdrag att utveckla metoder som ger alla samma möjligheter till information och
stöd samtidigt som fokus är på effektiva och rimliga insatser med stegvis vård för att bäst kunna utnyttja resurser.