HEIDI NORBERG:Typ 2 diabetes i primärvård - ur ett patientcentrerat och epidemiologiskt perspektiv

Projektbeskrivning

Bakgrund

Typ 2 diabetes (T2D) drabbar ca 5 % av Sveriges befolkning. En betydande andel av sjukvårdsbudgeten används till diabetesvården, varav 2/3 till diabetesrelaterade komplikationer. Följaktligen är satsningar på prevention, för att upprätthålla god metabol kontroll och minska risken för komplikationer, av stort värde. God metabol kontroll förutsätter regelbunden uppföljning, så att lämplig behandlingsjustering sker i tid. Uppföljningen genomförs i primärvården som är tungt belastad och utmanades ytterligare av COVID-19 pandemin. Det är ännu okänt om stödet från vården varit tillräcklig under pandemin. Kunskap saknas avseende effekter på metabol profil samt vilka drabbats värst.

God hälsa vid T2D omfattar utöver god glukoskontroll ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Att leva med T2D kan upplevas betungande eftersom betydande livsstilsförändring och medicinering erfordras. Ökad samsjuklighet med depression och ångest vid T2D medför ytterligare en utmaning, för att ta hand om sin sjukdom. Givet att flertal nya diabetesläkemedel har introducerats saknas studier som belyser om och hur patientens hälsorelaterade livskvalitet förbättras eller försämras.

Syfte

Att studera patientrelaterade utfallsmått och upplevelser samt effekten av pandemirestriktioner på uppföljning och metabol profil vid T2D.

1. Är hälsorelaterad livskvalitet försämrad vid tidig T2D jämfört med en referenspopulation?
2. Skiljer sig hälsorelaterad livskvalitet respektive behandlingstillfredsställelse vid behandling med metformin respektive sodiumglucose cotransporter 2-hämmare (SGLT2i) vid tidig T2D?
3. Vilken effekt har pandemirestriktioner haft på diabetesvården avseende metabol profil och uppföljning? Drabbades vissa subgrupper mer än andra?
4. Hur upplevde patienter respektive vårdpersonal diabetesvården under pandemin?

Metod

Projektet utgår från två stora patientmaterial, dels en nationell randomiserad läkemedelsprövning, SMARTEST, samt dels journal- och registerdata från Region Uppsala.

Studie 1 & 2: Utgörs av delstudier i SMARTEST, som jämför metformin mot SGLT-2i som förstahandsbehandling vid tidig T2D.

1. Hälsorelaterad livskvalitet mäts med frågeformulär vid inklusion och jämförs med en svensk publicerad referenspopulation.
2. Hälsorelaterad livskvalitet samt behandlingstillfredsställelse, mätta med frågeformulär, jämförs vid behandling med metformin respektive SGLT2i, före och upp till 2 år efter behandlingsstart.
3. Journaldata från 2010 - 2022, för ca 20,000 patienter med T2D i Region Uppsala, analyseras för att studera eventuella förändringar i metabol profil respektive vårdkontakter i relation till pandemirestriktioner. Socioekonomiska och sjukdomsrelaterade faktorer, liksom förutsättningar på enskild vårdcentral undersöks för att urskilja om vissa subgrupper försämrades i större utsträckning.
4. Intervjustudier med vårdpersonal respektive patienter med T2D utförs för att studera upplevelser av pandemin och diabetesvården.

Relevans

Få studier belyser patientperspektivet. Kunskap om behandlingstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet kan bidra till ökad patientcentrering i vården och patientupplevd hälsa. För att uppnå en jämlik vård under en samhällskris, så som en pandemi, kan primärvården och resurser behöva omprioriteras utefter patienternas behov och förutsättningar. T2D-populationen omfattar en heterogen patientgrupp med varierande svårighetsgrad. Projektet undersöker om särskilda grupper med T2D drabbas mer än andra till följd av utebliven eller utglesad uppföljning. På sikt kan studierna bana väg för en mer individanpassad diabetesvård, riktad till de med störst behov, för att uppnå en mer jämlik vård.