HANNA BRING: Att förebygga akutmottagningsbesök hos sköra äldre – bakgrundsstudier för en komplex intervention i primärvården
Doktorandprojekt
som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
För att utveckla en komplex klinisk intervention som kan leda till förändring krävs en god förståelse för den kontext där interventionen ska tillämpas, samt att berörda parters perspektiv inkluderas. Detta doktorandprojekt undersöker den specifika kontexten i Region Stockholm, vilket gör arbetet betydelsefullt för utvecklingen av interventionen.
Den åldrande befolkningen är redan idag en utmaning för vården, och den växande andelen äldre personer i samhället kommer ställa än större krav på vårdens organisation i framtiden. Sköra äldre med flera kroniska sjukdomar har hög risk för akut sjukdom, och står för en betydande andel av alla akutmottagningsbesök. Av alla akutbesök gjorda av individer äldre än 18 i Sverige 2023 stod personer 65 år eller äldre för 47% och personer över 80 år eller äldre för 20%. Sköra äldre är ofta medicinskt svårbedömda, och på akuten riskerar de komplikationer, speciellt om väntetiderna blir långa. Enligt en tidigare litteratursammanställning skulle kan mellan 5,7% och 53,5% av akutbesök gjorda av äldre potentiellt kunna förebyggas. En välfungerande primärvård som fångar upp sjukdomsförsämringar och sätter in behandling i ett tidigare skede kan vara ett sätt att förebygga akutbesök hos sköra äldre. Flera modeller för hur man ska vårda sköra äldre i primärvården finns beskrivna, men endast vissa är vetenskapligt utvärderade, och resultaten av tidigare utvärderingar är inte entydiga. Mer forskning behövs om vilka huvudfaktorer som kan påverkas.
Syfte
Doktorandprojektet är en del i ett större arbete som syftar till att utveckla och testa en intervention i primärvården i Region Stockholm som förebygger akutmottagningsbesök hos äldre patienter med hemsjukvård.
Doktorandprojektets syfte är att öka kunskapen om akutbesök som går att förebygga hos sköra äldre.
Metod
Doktorandprojektet har en kvalitativ del och en kvantitativ del.
I den kvalitativa delen ingår två studier som beskriver olika berörda parters upplevelse av problemet med förebyggbara akutbesök. I delstudie 1 intervjuas patienter med hemsjukvård som nyligen varit på akuten om sin upplevelse av vården innan akutbesöket. Intervjuerna analyseras med tematisk analys. I delstudie 2 svarar vårdpersonal från olika aktörer i vårdkedjan kring äldre personer med flera kroniska sjukdomar (primärvård, basal hemsjukvård kontorstid och jourtid, avancerad sjukvård i hemmet, geriatrik, ambulans och akutmottagning) på en enkät med fritextfrågor om problemet med förebyggbara akutbesök hos äldre. Fritextsvaren analyseras med kvalitativ innehållsanalys.
I den kvantitativa delen planeras två epidemiologiska registerstudier som beskriver akutbesök hos patienter med hemsjukvård i Region Stockholm. I delstudie 3 beskrivs hur ofta hemsjukvårdspatienter i Region Stockholm besöker akuten, vilka diagnoser de får, och en uppskattning görs om hur stor andel av akutbesöken som hade kunnat förebyggas. I delstudie 4 undersöks skillnader i akutmottagningsbesök mellan vårdcentraler i Region Stockholm, och om vissa egenskaper hos vårdcentralen är associerade med fler akutmottagningsbesök (exempelvis liststorlek, tillgänglighet, vårdkonsumtion hos patienterna).
Universitetstillhörighet Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Avdelningen för allmänmedicin och primärvård
Huvudhandledare Katharina Schmidt-Mende, specialistläkare i allmänmedicin och internmedicin, PhD