Hälsostödjande samtal med familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke
Forskningsprojekt
Syftet med denna interventionsstudie är att utvärdera värden och effekter av familjecentrerad omvårdnad, i form av sjuksköterskors hälsostödjande samtal, med familjer där en familjemedlem som är 65 år eller yngre har insjuknat i stroke.
Evidensen för effekter av familjecentrerade omvårdnadsinterventioner med familjer där en person drabbats av en stroke är begränsad. Familjemedlemmar som vårdar kan på kort sikt innebära ekonomiska fördelar för samhället, men kan på längre sikt få ohälsokonsekvenser. Lidandet kan vara stort både för den som insjuknat och för övriga familjen.
Britt Bäckström, Universitetslektor, Medicine doktor
Projektbeskrivning
Hälsostödjande samtal har visat sig ge lindring och öka välbefinnande hos familjemedlemmar. Om familjens förmåga till självstöd, samt stöd till varandra stärks, bör detta kunna medföra att hälsofrämjande värden för familjerna som helhet och även kostnadseffektivitet nås.
Detta projekt innefattar utvärdering av en hälsofrämjande intervention i form av samtal med familjer där en familjemedlem under 65 år har drabbats av stroke. Utvärderingen innefattar både att undersöka effekter av interventionen och processer i dess genomförande. Stroke är en sjukdom som kan medföra svåra långtgående konsekvenser i det dagliga livet vilket påverkar hela familjen. Allt mer av vård och omsorg sker i hemmet och familjemedlemmar som vårdar blir allt vanligare. Att ge omsorg och vård kan upplevas mindre stressande i en familj där relationerna fungerar bra och en positiv familjefunktion är till fördel för rehabilitering efter stroke. En omvårdnadsintervention benämnd Hälsostödjande samtal med familjer har utvecklats med syfte att befrämja hälsa för familjer. Befintlig forskning indikerar positiv påverkan såsom ökat allmänt välbefinnande, lindrat lidande, minskad upplevd börda, personligt och interpersonligt lärande samt förbättrade familjerelationer. Vidare indikeras att familjer finner strategier för att hantera sitt dagliga liv samt blir medvetna om egna styrkor och resurser.
I samtalen befinner sig sjuksköterskan tillsammans med familjen i en relation som karaktäriseras som icke-hierarkisk. Sjuksköterskans roll är inte att ”stå för sanningen” och inneha lösningar på familjens eventuella problem. Relationen utgörs istället av ett samarbete där varje persons bidrag är lika viktigt och där sjuksköterskan och familjemedlemmarna bidrar med sina resurser och kunskaper. Mer konkret går samtalen till så att först diskuteras syftet och ramarna för samtalen och familjens förväntningar inventeras. Därefter uppmanas varje familjemedlem att berätta hur han/hon upplever sin egen och familjens situation. Samtalen fokuserar på nuvarande livssituation, påfrestningar i familjen och svårigheter som de upplever. Viktigt är också att genom hela samtalen lyfts familjens styrkor och resurser fram. Det sista samtalet riktar sig mot att synliggöra familjens hanteringsmekanismer inför framtiden. För att skapa alternativa sätt att tänka använder sjuksköterskorna reflekterande frågor. Det är frågor som börjar med t ex Var? Hur? och Om? och som ofta kräver ett cirkulärt resonemang. De skiljer sig från linjära frågor som t ex börjar med Varför? och som i sin karaktär vill ha svar på orsak – verkan.
Syftet med denna interventionsstudie är att utvärdera värden och effekter av familjecentrerad omvårdnad, i form av sjuksköterskors hälsostödjande samtal, med familjer där en familjemedlem som är 65 år eller yngre har insjuknat i stroke. Ett konsekutivt urval av familjer har påbörjats, vid Neurorehab, Sävar (interventionsfamiljer) och vid Rehabiliteringskliniken Sundsvall/Härnösands sjukhus (interventionsfamiljer och jämförelsefamiljer). Sex till tio familjer med en familjemedlem som insjuknat i stroke och är 65 år eller yngre inkluderas i vardera gruppen. Personerna med stroke i båda grupperna får traditionell vård. Interventionsfamiljerna erbjuds dessutom tre hälsostödjande samtal enligt modell ovan och avslutas med att familjen får att avslutande brev.
Studiedesignen utgörs av mixade metoder. För att mäta effekter besvarar familjemedlemmarna i båda grupperna, innan samt en och sex månader efter interventionen, instrument vilka mäter atmosfär för social interaktion i familjen, hopp karaktäriserat av personligt signifikanta uppnåeliga mål, livskvalitet samt kostnadsnytta. Uppföljande intervjuer genomförs i interventionsgruppen en och sex månader efter de hälsostödjande samtalen och fokuserar upplevelsen av att delta i interventionen samt påverkan och betydelse för familjens hälsa och framtida möjligheter. Kvantitativa data bearbetas statistiskt för pre- och postjämförelser, på individ- respektive familjenivå samt för kostnads-nytto-analys. Samtliga hälsostödjande samtal och uppföljande intervjuer analyseras med kvalitativ metod. Dessutom integreras kvalitativa och kvantitativa data i mixade analysmetoder.
Väl genomförda familjefokuserade omvårdnadsinterventioner har potential att stödja individer och familjer som lever med sjukdom att bättre kunna hantera sin situation. Det kan förebygga ohälsa i familjen, lindra lidande och förbättra familjen livskvalitet. Evidensen för effekter och kostnadsnytta av familjecentrerade omvårdnadsinterventioner på familjer där en person drabbats av en stroke är begränsad. Familjemedlemmar som vårdar kan på kort sikt innebära ekonomiska fördelar för samhället, men kan på längre sikt få ohälsokonsekvenser. Lidandet kan vara stort både för den som insjuknat och för övriga familjen. Det är därför betydelsefullt att hela familjen fokuseras av den professionella vården. Hälsostödjande samtal har visat sig vara värdefullt och gett lindring och ökat välbefinnande hos familjer. Om familjens egen förmåga till självstöd, samt stöd till andra stärks, bör detta kunna medföra att hälsofrämjande värden för familjerna och även kostnadseffektivitet nås.