Forskningsprojekt
Detta projekt lägger grunden till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård för ungdomar i glesbygd.
Tillgången till hälso- och sjukvård för ungdomar i glesbygd kan förbättras genom att: i) kartlägga tillgången till hälso-och sjukvård för unga i norra Sverige ii) kritiskt utvärdera strategier som utvecklats för att öka tillgänglighet kopplat till ungas önskningar och behov iii) föreslå hälsofrämjande aktioner i samklang med intressenter Projektet utgår från nationell såväl som internationell data om ungdomars ökande ohälsa generellt och tillgång till hälso- och sjukvård i glesbygd, samt att ungdomsmottagningar i stor utsträckning saknas i norra Sverige.
Detta projekt lägger grunden till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård för ungdomar i glesbygd genom att i) kartlägga tillgången till hälso-och sjukvård för unga i norra Sverige ii) kritiskt utvärdera strategier som utvecklats för att öka tillgänglighet kopplat till ungas önskningar och behov iii) föreslå hälsofrämjande aktioner i samklang med intressenter Projektet utgår från nationell såväl som internationell data om ungdomars ökande ohälsa generellt och tillgång till hälso och sjukvård i glesbygd, samt att ungdomsmottagningar i stor utsträckning saknas i norra Sverige (endast i 12/35 av glesbygdskommunerna). Även om det är väl känt att tillgången till hälso- och sjukvård är ett problem för befolkning som bor i svensk glesbygd så har det inte funnits någon övergripande studie om hur olika strategier för att möta behoven hos glesbygdens ungdomar påverkar deras tillgång till hälso-och sjukvård eller hälsostatus. Vi kommer att fokusera på de fyra nordligaste länen genom att: 1) kartlägga ungdomars tillgång till hälso- och sjukvård i relation till deras vårdbehov, inklusive utvärdering av både horisontell jämlikhet (likvärdigt vårdutnyttjande för individer med likvärdiga behov; oavsett exempelvis ras, kön eller klass) och vertikal jämlikhet (olika vårdutnyttjande för individer med olika behov; exempelvis mer vård för dem med större behov), samt jämföra jämlikhet i tillgång till vård mellan stadskommuner och glesbygdskommuner, och mellan glesbygdskommuner med och utan ungdomsmottagning; 2) genomföra en fallstudie för att undersöka de strategier som utvecklats (ungdomsmottagningar, internetapplikationer, hälsoprogram) för att förbättra ungdomars tillgång till hälso- och sjukvård; 3) identifiera de förhållanden som leder till god tillgång till hälso- och sjukvård genom en kvalitativ jämförande analys av alla 35 landsbygdskommuner samt 4) genomföra en kartläggning av aktörers förslag för att förbättra glesbygdens tillgång till hälso- och sjukvård för ungdomar.