Forskningsprojekt CeSam är en av aktörerna inom Centrum för Befolkningsstudier, som under 2005 beviljades Vetenskapsrådets stöd till starka forskningsmiljöer. Detta möjliggör ett omfattande befolkningshistoriskt projekt, där CeSam har ansvar för det samiska.
Det demografiska forskningsområdet har ännu inte beaktat vare sig samerna eller Sápmi i någon större utsträckning. Vi lever fortfarande i ovisshet om såväl den grundläggande befolkningsutvecklingen som den mer detaljerade kunskapen om mortalitetsmönstret. Projektet erbjuder en öppning att börja komma tillrätta med dessa brister. Det föreliggande projektet kommer att bli ett betydelsefullt bidrag för den generella förståelsen av de demografiska erfarenheterna under en kolonisationsprocess.
Finansår , 2005, 2006, 2007, 2008, 2009
huvudman: CBS (CeSam), finansiar: Vetenkapsrådet, y2005: 400, y2006: 550, y2007: 550, y2008: 550, y2009: 550,
Det unika forskningsmaterialet med individdata från Befolknings-databas över Sápmi under en lång, sammanhängande tidsperiod möjliggör studier utan internationell motsvarighet idag. På så sätt kommer projektet att bli ett viktigt tillskott till utvecklingen både av det historie-demografiska forskningsfältet och forskningen kring ursprungsbefolkningar.
Ett av de mest eftersatta forskningsområdena som berör samisk tematik är demografin. Det är inte alls bra att det senaste större verket som finns att referera till är Sten Wahlunds avhandling från 1932. Wahlund var knuten till Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det är heller inte bra att vi idag inte vet hur många samer det finns i Sverige eller hur många det har funnits tidigare. Problemen bottnar delvis i ett akademiskt ointresse men också i det faktum att etnisk tillhörighet alltid varit svår att avgöra utifrån det befolkningsstatistiska materialet. Glädjande kan konstateras att goda ansatser nu görs för att råda bot på den besvärande situationen. Som en viktig del i forskningsprogrammet vid Centrum för Befolkningsstudier vid Umeå universitet ingår studier av Sápmis befolkningshistoria. Kolonisationens konsekvenser när det gäller befolkningen har sitt särskilda intresse. Det svenska källmaterialet erbjuder världsunika möjligheter att följa händelseutvecklingen utifrån de demografiska grundparametrarna, vilket på ett förtjänstfullt sätt placerar de samiska erfarenheterna i en internationell kontext. Det återstår också flera problem att lösa innan samernas mer moderna befolkningsutveckling kan studeras. Det har främst med identitetsfrågorna att göra. Det råder idag minst sagt delade meningar om vem som ska räknas som same. En mycket intressant grund har tillkommit genom den databas som Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina tagit fram, vilken främst bygger på röstlängden till Sametinget, renägarregister och genealogiska kompletteringar. Tillsammans med Befolkningsdatabas över Sápmi på Umeå universitet finns här en utmärkt språngbräda för den framtida samerelaterade forskningen
Ämnen: Historia, Kulturantropologi, Demografi, Epidemiologi, Folkhälsovetenskap
