Hållbar landsbygdsutveckling - på vems villkor?

Projektbeskrivning

Formas konstaterar i sin forskningsstrategi rörande landsbygdsutveckling att forskningen om den fysiska miljön, dvs. de naturresurser som utgör basen för sociala och ekonomiska aktiviteter på landsbygden, är bristfällig. Syftet med det här projektet är att bidra till att åtgärda denna brist genom att rekrytera unga forskare till fältet för att på så sätt utveckla och stärka ett nyligen etablerat tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare på Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet och Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå. Projektet som bedrivs i nära samarbete med avnämare förväntas bidra till ny kunskap om hållbar landsbygdsutveckling särskilt förvaltningen av basala förutsättningar för landsbygden såsom nyttjandet av naturresurser.
Projektet tar sin utgångspunkt i de dilemman som präglar landsbygdens utveckling. Invånarna på landsbygden förväntas å ena sidan förädla befintliga naturresurser för sitt, men givetvis även den urbana befolkningens överlevnad. Å andra sidan förväntas landsbygdsbefolkningen också verka för bevarandet av samma resurser för att på så sätt bidra till den biologiska mångfalden. Bevarandet av den biologiska mångfalden antas i viss mån kunna ersätta traditionella ekonomiska aktiviteter såsom skogsbruk, jordbruk, rennäring, och istället bidra till nya jobb inom till exempel turistindustrin. Trots det upplevs konflikten mellan att nyttja och bevara naturresurser ofta som ett hot mot landsbygdens fortsatta utveckling, mellan gamla och nya ekonomiska aktiviteter, mellan centrum och periferi, stad och land. Detta förstärks av att gapet mellan attityder till djur och natur mellan den urbana och rurala befolkningen växer. Ett allt vanligare sätt att hantera dessa dilemman och relaterade konflikter är att införa olika former av partnerskap mellan berörda aktörer på landsbygden, att tillsammans med olika myndigheter, företag och intresseorganisationer, gemensamt förvalta naturresurser för att på så sätt försöka få till stånd en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling. Genom att låta så många som möjligt delta och påverka utvecklingen förväntas man kunna förebygga, hantera och förhoppningsvis lösa konflikter.
Det finns en hel del forskning rörande de mekanismer som krävs för att partnerskapen ska fungera. Det saknas däremot forskning om vilka effekter dessa partnerskap egentligen har för landsbygdens utveckling. På vems premisser inrättas egentligen dessa partnerskap och har lokalbefolkningen egentligen någon makt att påverka i partnerskapen? Syftet med det här projektet är att undersöka i vilken utsträckning inrättandet av partnerskap inom naturvård, vilt- och vattenförvaltning bidrar till hållbar landsbygdsutveckling. Projektet, som bygger både på kvalitativa och kvantitativa metoder, besvarar frågeställningarna: i) vilka olika typer av partnerskap för styrning av naturvård, vilt- och vattenförvaltning har etablerats? ii) vilka är effekterna av sådana partnerskap på utformningen av landsbygdspolitik och utveckling? (vem gynnas alt. missgynnas?) iii) vid en jämförelse mellan olika policyområden, naturvård, vilt- och vatten, vilka är möjligheterna att stärka landsbygdens hållbara utveckling?
I projektet analyseras tre olika policyområden, naturskydd, vilt- och fiskförvaltning. Inom policyområdet naturskydd studeras konsekvenserna för landsbygdens utveckling dels genom etableringen av formellt skydd såsom naturreservat och nationalparker, dels frivilligt skydd genom certifiering av skog. I vilken utsträckning medför etableringen av skyddad natur att en död hand läggs över landsbygden? Viltförvaltningen som numera bygger på ekosystemförvaltning förväntas genom partnerskap lösa konflikter mellan jakt och skogsbruk, två för landsbygden ekonomiskt viktiga aktiviteter. I vilken utsträckning förmår dessa partnerskap balansera olika ekonomiska intressen och möta flera olika mål samtidigt och på så sätt gynna landsbygdens utveckling? Även inom fiskförvaltningen har partnerskap etablerats för att hantera fiskresursen. I vilken utsträckning dessa partnerskap förmår skapa förutsättningar för fisket som en viktig ekonomisk aktivitet på landsbygden är emellertid oklart och undersöks därför i detta delprojekt. I projektet genomförs även attitydundersökningar till djur och natur i syfte att undersöka hur attityder till dessa fenomen påverkar landsbygdens utveckling.