Bild: Ryan Sponseller
Forskningsprojekt finansieras av Formas.
Målet är att testa påverkan av prioriterade lövträd i skyddszonerna längs boreala bäckar. Forskning kommer att utforska hur "lövfällning" påverkar vattenkvalitet, processer i vattenekosystem och akvatiska näringsvävar.
Eliza Maher Hasselquist (SLU), Lenka Kuglerová (SLU) och Hjalmar Laudon (SLU)
Skyddszoner längs vattendrag är ett av våra viktigaste verktyg för att minska oönskade miljöeffekter av markanvändning på sötvattensekosystem. Strandbaserade skyddszoner filtrerar näringsämnen och sediment, reglerar de fysiska förhållanden i vattendrag och bidrar med organiskt material som stödjer vattenlevande organismers födovävar.
Ändå varierar skyddszonernas effektivitet beroende på hur de är utformade. Under en längre tid har ett flertal myndigheter och industriella aktörer jobbat med olika förslag för förbättrad skyddsfunktion genom att prioritera ett större antal lövträd (till exempel björk) längs våra vattendrag. Även om det kan finnas goda skäl till att öka lövinslagen längs vattendrag, så saknas det helt systematiska test som utvärderat för- respektive nackdelarna med sådana åtgärder i det svenska skogslandskapet. Utan sådana bevis är det svårt att driva tydliga vetenskapliga rekommendationer till industriella och privata markägare.
För att främja bättre skyddszonshantering i skogslandskapet kommer vi att använda en serie observations- och experimentella tillvägagångssätt för att testa hur olika lövträd eventuellt påverkar kväveretention i mark-vattengränssnittet, möjligen förbättrar en rad ekosystemprocesser och främjar mer produktiva vattenmiljöer. Som en viktig del av vårt arbete kommer en syntes av våra resultat att användas för att informera hur skyddszoner bäst ska designas i det svenska skogslandskapet.
