Forskningsprojekt Projektet följer kvinnor och män uppvuxna i svensk glesbygd för att granska etableringsprocesser i arbete och familj och etableringens betydelse för otrygghet, omställning och välbefinnande. Syftet är att – med ett långsiktigt perspektiv och kompletterande metoder - identifiera faktorer som skapar och motverkar negativa spiraler. Studierna bidrar med ny kunskap om ungas etablering och ojämlikhet ifråga om kön, klass och geografi.
Den övergripande frågan är hur villkoren för etablering och betydelsen av att stanna i/flytta från glesbygden skiljer sig mellan kvinnor och män beroende på utbildningsnivå och typ av kommun. Projektet har två delar. I del 1 följer vi med registerdata individer från 20 till 35 års ålder för att få en bild av hur etablering i arbete och familj samspelar med flyttar. I del 2 skickas en enkät till individer i en senare livsfas. I denna del undersöker vi för vilka etablering i glesbygd medför en negativ 'inlåsning' i en otrygg situation och hur det påverkar människors välbefinnande.
Projektet följer kvinnor och män uppvuxna i svensk glesbygd för att granska långsiktiga etableringsprocesser i arbete och familj. Syftet är att identifiera vilka faktorer som bidrar till eller – och motverkar - sårbara mönster i form av otrygga anställningar, bristande omställningsmöjlighet och lägre välbefinnande.
Ojämlikhet och utanförskap har blivit framträdande teman i svensk samhällsdebatt. Inkomstskillnader mellan grupper har ökat och klyftor mellan regioner ifråga om bl a jobbskapande har vidgats och i debatten varnar många för att ungdomsgrupper – inte minst i glesbygd – kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller fastna i en otrygg situation med små valmöjligheter.
Det är viktigt att närmare granska villkoren för arbetsmarknadsetablering i glesbygd och vad som bidrar till respektive motverkar negativa spiraler och ojämlikhet mellan grupper – utifrån kön, klass och geografi. Bilden av att kvinnor flyr glesbygden medan män blir 'förlorare' på orter i stadig nedgång är t ex förenklad och mellan de drygt 130 kommuner som omtalas som glesbygd finns stora skillnader. Etablering är också en lång och osäker process där arbete, familjebildning och beslut om att flytta/stanna samspelar.
Projektet kommer att följa kvinnor och män som är uppvuxna i någon av dessa glesbygdskommuner över lång tid och med kompletterande metoder. Officiella register nyttjas för att studera ungas arbetsmarknadsanknytning, familjebildning och flyttbeteende mellan 20 och 35 års ålder. Enkätdata samlas in för att få en fördjupad bild av människors val, valmöjligheter och hur detta påverkar deras välbefinnande och livstillfredsställelse.
Långsiktiga studier av etableringsprocesser med utgångspunkt i glesbygd saknas både i Sverige och internationellt. Genom att identifiera faktorer på individ- och kommunnivå som bidrar till en hållbar etablering i glesbygd kan projektet ge viktig kunskap till beslutsfattare.
