GERDA - med fokus på åldrande och äldres livssituation

Projektbeskrivning

Bakgrund
Vid projektstarten hade forskargruppen GERDA arbetat med ett utbildnings- och forskningsprogram med namnet Äldre i Botnia till vilket Unizon Kvarken har bidragit med planeringsanslag. Under denna period byggdes ett fungerande nätverk inom äldreområdet mellan högskolor och universitet i Kvarkenregionen. Inom ramen för detta projekt genomfördes en tvärvetenskaplig forskarkurs (10p/sv) samt en Nordisk konferens; ”Det Goda Åldrandet – Myt eller Verklighet.

Också den omfattande 85+-studien fanns med som erfarenhetsbakgrund. En vidareutveckling av resultat och erfarenheter av samarbetet och den betydelse tvärprofessionalitet och ett helhetsperspektiv på äldrevårdsfrågor stod för dörren. Utvecklingen och utvidgningen av projektet 85+ skulle innebära att Österbotten inkluderades för att undersöka och jämföra hur det är att vara gammal på respektive sida av Kvarken. Studien 85+ hade en medicinsk och rehabiliterande inriktning. Programmet hade till vissa delar samma uppläggning som 85+ men också nyanserats utifrån gjorda lärdomar såsom behovet av att inkludera sociala faktorer (i enlighet med WHO 2002 program om aktivt åldrande) och existentiella frågor. Enligt WHO (2002) innebär ett aktivt åldrande; delaktighet, hälsa och säkerhet.

Syfte
Projektets huvudsyfte har varit att i nära samarbete med universitet och högskolor - kommuner och landsting - privata organisationer och tredje sektorn samt med de äldre och deras organisationer på ett nytt och innovativt sätt utveckla Kvarkenregionens äldrevård och omsorg genom forskning, utbildning och grundandet av ett Resurscentrum.

Den tvååriga kortsiktiga målsättningen med projektet var att skapa ett Resurscentrum för Kvarkenregionen som förenar och koordinerar forskningen och dess tillämpningar med kommunerna och de äldres behov. För att förverkliga detta förutsatte vi att en effektiv och nära samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och landsting, den tredje sektorn (privata äldrevårds/omsorgs producenter och frivilliga organisationer) och de äldres intresseorganisationer skulle behövas.

GERDA-projektet 2005-2008
(I) Under projektperioden har en gerontologisk regional databas byggts upp (GERDA), som grundar sig på information om äldres åldrande och livsvillkor. Databasen innehåller information om:

1. Bakgrundsvariabler (ålder, kön, boningsort, boendeförhållanden, familj, etc.)
2, Livsstil, Hälsa och Välbefinnande (motion, kost, fysiska och psykiska resurser, rökning, alkohol, sjukdomar, etc.)
3. Identitet (äldres självbild och roller, till exempel pensioneringen, etc.)
4. Social förändring (förändring i samhällsservice, landsbygdens avfolkning, teknisk utveckling, etc.)
5. Sysselsättning och Aktivitet (meningsfulla aktiviteter, fritidsintressen, föreningsliv, etc.)
6. Sociala relationer (socialt stöd, socialt nätverk, kontinuitet, etc.)
7. Ekonomi (den faktiska och upplevda ekonomin, kontantmarginal, konsumtion etc.)
8. Autonomi och Beroende (mobilitet och rörelsefrihet, vård- och serviceberoende, etc.)
9. Existentiell mening och Ensamhet (upplevelser av livsmening, religiositet, andlighet, etc.)

Samtliga variabler har undersökts både utifrån objektiva kriterier och subjektiva upplevelser. Datainsamling har skett i alla kommuner i Västerbotten och Österbotten med enkäter och hembesök. Under projektperioden har genomförts 4883 enkätutskick till 65- och 75-åringar och 589 hembesök till 85-, 90- och 95+-åringar vid vilka intervjuer och en hälsoundersökning genomförts. Svarsprocenten för enkäten var oväntat hög, 71 procent i Västerbotten och 67 procent i Österbotten. 549 hembesök har genomförts där 90,7 procent av de kontaktade har deltagit, d.v.s. ett bortfall på endast 9,3 procent.

Databasen kan användas för följande syften:
1. Databasen GERDA kan ligga till grund för och bidra med information och kunskap för de äldrepolitiska strategierna som rekommenderas att varje kommun formulerar.
2. Databasen GERDA kan användas för kommunernas utvecklande av individuell boendeservice.
3. Databasen GERDA kan ge kunskap om det ”friska” åldrandet.
4. Databasen GERDA kan användas i ett hälsobefrämjande syfte.
5. Databasen GERDA kan användas för forskning och utbildning.
6. Databasen GERDA kan användas som grund för en longitudinell databas, som skall utvecklas efter den aktuella projektperioden, med hjälp av andra finansiärer.
7. Databasen GERDA erbjuder möjligheten att se hur äldrevården/omsorgen är anpassad till de äldres behov.
8. Databasen GERDA fungerar som instrument vid kvalitetskontroll.
Databasen möjliggör jämförelser i flera bemärkelser. Den kommer bland annat att jämföra de äldres livsvillkor i två länder med beaktande av: ländernas lagstiftning och vård- och serviceorganisationer, avfolkning och flyttrörelser, språk och kultur, befolkningsstrukturer. I uppbyggnadsarbetet med databasen deltar projektets forskare och doktorander. Deras forskningsresultat sprids via Resurscentrum.

(II) Resurscentrum fungerar som projektets administrativa enhet och informationsenhet för det praktiska utbytet av kompetens. Resurscentrum handhar den övergripande koordineringen av aktiviteter inom projektet och förvaltar databasen GERDA. Resurscentrum bidrar till att väcka intresse hos yngre människor inom ämnesområdet, ordna seminarier och konferens. Resurscentrum bistår även i rekryteringen av personal. Resurscentrum koordinerar de fysiska och virtuella möten där utbyte av erfarenheter, verksamhetsformer och lösningsmodeller diskuteras. Resurscentrum är en gemensam plattform för alla aktörer. Bland annat har den forskningsverksamhet som pågått vid Umeå Universitet ökat kompetens och kunskapsnivå i äldrefrågor och kommer därmed att berika utvecklingen av äldrevården i Österbotten.

(III) Genom kontaktnät/nätverk mellan universitet/högskolor – offentliga sektorn – privata sektorn - tredje sektorn och de äldres intresseorganisationer finns möjligheter till en flervägskommunikation för utbyte av kompetens och kunskap. Detta i syfte att bistå varandra i utvecklandet av äldrevården och omsorgen. Resurscentrum har en central uppgift i det regionala nätverksbyggandet.

Behovet av att kvalitetssäkra privat vård- och omsorgsservice kommer att öka. Förberedelser för (IV) systematisk benchmarking planeras inom ramen för resurscentrums verksamhet och utgår från den information som insamlats till databasen GERDA. Kommunernas behov av formen för benchmarkingverksamhet har påbörjats.

Projektets genomförande och resultat

Hembesöksstudien
Från och med sommaren 2005 till hösten 2006 genomfördes datainsamling under hembesök hos de allra äldsta (85, 90 och 95+) i Västerbotten. Undersökningen i Umeå är en uppföljning av den tidigare 85+-studien och projektet är där väl förankrat i lokala organisationer. Bakgrundsdata fanns redan på de äldre som varit med i den tidigare studien.

Hembesöken i Finland (Vasa/Korsholm) har pågått sedan i slutet av november 2005 till december 2006. Hembesöken startade hos de äldsta, d.v.s. hos 95-åringar och äldre. Till hembesöken hör även läsning av de äldres sjukjournaler (angående sjukdomar och mediciner) vid hälsocentralerna, vilket gjordes efter intervjuerna med tillåtelse av den äldre.

Totalt har 549 hembesök blivit gjorda i Västerbotten (309 st) och Österbotten (240 st). Hembesöken inkluderar även de äldre på olika institutioner. Personal och/eller anhöriga har också intervjuats vid behov. Under våren 2007 har tiden gått åt till att mata in dessa data i statistikprogram samt att gå igenom diagnoser och mediciner i båda länderna.

Enkätstudien
Ett formulär till postenkät har utarbetats under våren 2006 detta arbete genererat värdefulla erfarenheter. Projektgruppen består av personer med olika professionell och vetenskaplig bakgrund. Att bryta ner och rekonstruera de olika kunskapsområdena har ägnats mycket tid. Från att först ha lagt parternas skilda intressen och erfarenheter tillsammans och konstaterat att detta leder till ett ofokuserat och delvis ytligt instrument har arbetet koncentrerats kring några centrala begrepp.

Den sociala delen av enkätformuläret har koncentrerats kring begreppet ”aktivt medborgarskap” ett begrepp som har känts adekvat att ställa frågor kring med tanke på att en stor grupp av personer som studeras tillhör gruppen yngre pensionärer som har kraft att engagera sig i samhällsfrågorna. Även äldre pensionärer förväntas ta ett aktivt samhällsansvar i enlighet med politiska mål och pensionärsgruppernas egna intentioner.

För den del av enkäten som bygger på medicinska och hälsovetenskapliga intressen har begreppen det goda åldrandet, hoten mot det goda åldrandet, samt upplevelsen av hälsa varit centrala. Även de existentiella dimensionerna har varit i fokus för diskussionerna. Också frågor om samspelet mellan samhällets serviceutbud, samhällets skyddsåtgärder och individers behov har varit föremål för frågeformulering.

Tidigt i september 2005 skickades enkäten ut till 4883 65- och 75-åringar i Västerbotten och Österbotten Information om enkäten skickades via Umeå universitets pressansvarige till Västerbottenskuriren samt annons på Umeå universitets hemsida. I pressinformationen presenterades GERDA-projektet samt syftet med enkäten, att få kunskap om 65- och 75-åringars sociala, ekonomiska och medicinska villkor. Svarsfrekvensen på undersökningen blev högre än väntat. Efter påminnelse kunde man redovisa 71 % svar i Västerbotten och 66 % i Österbotten, vilket får anses vara ett särdeles gott resultat.

Materialets tillgänglighet samt etikprövning
Rådata är av forskningsetiska skäl inte tillgängliga för andra än GERDA-personal och personer som efter ansökan om tillgång till materialet erhållit tillstånd från den vetenskapliga stygruppen om att få använda data.

I Österbotten har etiska kommittén vid Vasa centralsjukhus godkänt genomförandet av hembesöken (november 2005).
Ansökan till regionala etikprövningsnämnden i Umeå, om tillstånd att genomföra hembesöken, godkändes den 3/5 2005 (dnr 05-06 304). Ansökan till regionala etikprövningsnämnden i Umeå, om tillstånd att genomföra enkäten, godkändes den 13/6 2005 (dnr. 05-084 Ö).

Uppföljande studier genomförs år 2010 inom GERDA-Botnia projektet (se http://gerda.novia.fi/).

Ämnen: Socialt arbete, sociologi, statsvetenskap, geriatrik och medicinsk gerontologi, samhällsmedicin, vårdvetenskap, omvårdnad