Ger riskmarkörer och diagnostiska test för diabetes olika resultat beroende på etnisk bakgrund?
Forskningsprojekt
För att förebygga och diagnostisera diabetes är det viktigt att fastställa om riskmarkörer och diagnostiska test ger olika resultat beroende på etnisk bakgrund. Ett stort midjemått är en viktig riskmarkör för diabetes men de tröskelvärden som används baseras på europiska studier. Optimala tröskelvärden för afrikaner och sydasiater behövs för att förbättra riskbedömningen. Det är vidare oklart om det rekommenderade diagnostiska testet (HbA1c) är lämpligt för alla etniska grupper och kön.
Risken att utveckla diabetes skiljer sig mellan personer med afrikanskt, europeiskt och sydasiatiskt ursprung – och mellan könen. Trots det bygger dagens riskbedömningar och diabeteskriterier främst på studier av européer. I detta projekt vill vi ta fram mer rättvisa gränsvärden för midjemått och undersöka hur väl det rekommenderade diagnostiska testet HbA1c fungerar i olika grupper. Vi använder data studier från Sverige, Mauritius och Sydafrika.
Typ 2-diabetes (T2D) ökar över hela världen, och ökningen förväntas vara störst i Afrika söder om Sahara. Vi vet mycket om hur T2D utvecklas hos europeiska och sydasiatiska befolkningar, men mindre om hur det ser ut hos människor med afrikansk härkomst. Forskning tyder på att orsakerna till T2D kan skilja sig mellan afrikaner, européer och asiater. Hos afrikaner tror man att höga insulinnivåer kan leda till insulinresistens och T2D. Trots dessa skillnader baseras många riktlinjer för att hantera T2D på studier av européer.
Det är särskilt viktigt att förbättra hur vi bedömer risken för T2D i Afrika söder om Sahara, eftersom många där har odiagnostiserad T2D. Midjemått används ofta för att bedöma risken för T2D, men det finns inga specifika riktlinjer för afrikaner. Dessutom används ett blodprov som kallas HbA1c för att diagnostisera T2D, men dess tillförlitlighet för afrikaner är ifrågasatt, och vi vet lite om hur etnicitet, kön och ålder påverkar resultaten.
Syftet med projektet är 1) att fastställa populationsspecifika gränsvärden för midjemått, 2) undersöka om det finns könsspecifika skillnader i resultaten från diagnostiska test och 3) beskriva insulindynamik inom grupper med olika etnisk bakgrund.
Metoder
För att svara på detta syfte kommer vi att studera invånare från Mauritius, Sydafrika och Sverige. Data från deltagare i Mauritius undersökningar som genomfördes 1987, 1992 och 1998 kommer att använda. För mål 2 kommer data från Mauritius-undersökningar 2009, 2015 och 2021 och 2009, 2016 och 2022 utförda på Rodriques att användas. Vi kommer också att utnyttja data från deltagare i the Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) som har deltagit i SCAPIS-studien i Umeå (2016-2018) och data från deltagare i the Middle-Aged Soweto Cohort (MASC) från Sydafrika.
Länkar och mer läsning
För dig som tidigare har deltagit i NSHDS och som har lämnat prov och/eller data till forskning finns mer information om hur personuppgifter behandlas i forskningsprojektet här: Information till deltagare i studier.